Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Biförtjenst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hufwudfråga sluta sig flera b-r ad hanc
summam quaestionem accedunt multae
leviores (quaestiones).
Biförtjenst: merces subsecivae operae
l. subseciva, adventicia.
Bigott: superstitiosus.
Bigård: alveare, alvearium, -ia.
Bigöromål: opus subsecivum.
Bihang: appendix (animi a. corpus, C.);
appendicula; accessio; additamentum (C.).
Bikaka: favus.
Bikt: confessio (peccatorum).
Bikta: a. = confessionem alicujus
audire, accipere. — b. confiteri (peccata),
enuntiare.
Bikta sig = Bikta b.
Bikupa: alveus.
Bila: securis; ascia.
Bilaga: adjunctae tabulae l. literae;
testimonium.
Bild: 1. yttre: a. afbild i allm., naturlig
l. konstgjord: imago (Narcissi in fonte; i.
picta; majorum imagines - waxbilder;
somnus i. mortis); simulacrum (rerum s-a
videmus per aquas, Lucr.; s. pictum,
puellae, equi); (tingens bilder enl. Epikuri
lära heta så wäl imagines som (oftast)
simulacra, Lucr. IV. 108. 147). — b. blott
om konstgjorda bilder brukas: signum (bild,
konstwerk i allm., dock oftast särskildt om
plastiska bilder), sigillum (liten b.; scyphus
sigillatus prydd med små bilder, C.);
effigies (plastisk b.); statua (rundbild, bildstod);
species (ex aere vetus). — c. i allm. =
gestalt, figur: figura, forma. — 2. bild för
föreställningen (som ngn eger l. i tecken
framställer): imago, species; (i tanken) uppkasta
en b. af ngt imaginem, speciem rei l.
ensamt rem cogitatione, animo fingere, in
animo l. mente informare alqd; imago,
species rei obversatur animo [jfr C. de
Am. 102 (virtus Scipionis mortui) non
mihi soli versatur ante oculos, sed etiam
posteris clara erit atque insignis. Nemo
unquam animo aut spe majora suscipiet,
qui sibi non illius memoriam atque
imaginem proponendam putet]; i ord teckna
en b. af ngt, ngns b.: imaginem vitae
alicujus exprimere (N.), exprimere alqm (in
libris Platonis omnibus fere Socrates
exprimitur, C. de Or. III. § 15); informare,
fingere oratorem (teckna b-n, idealet af en
talare, C.); effigies (in XII tabulis
plurima est antiquitatis e.; perfectae
eloquentiae e-m quaerere, C.). — 3. = liknelse l.
metafor: imago (= liknelse, jemförelse: i. est
formae cum forma collatio, C.);
translatio (verbi; äfwen = tropus i allmänhet; jfr
C. de Or. III. § 155 ff.); similitudo
(sjelfwa likheten mellan det, som bildligen
betecknas, och det, hwarmed det tecknas); simile
(liknelse).
Bilda: 1. = dana, forma: a. i allm. i
yttre men.: formare, conformare,
informare; fingere (materiam f. et formare,
C. Acad. post. I. § 6; särsk. om plastiska
konstwerk, egentligast i löst ämne: alqd ex
cera, ex terra, jfr C. de Or. II. § 70; jfr
Bildande); fabricari (signa, C.); scalpere,
sculpere, caelare (se Bildhuggare). — b.
bilda ord: fingere (verbum de verbo);
fabricari (C.); b. nya ord verba novare; b.
stamord verba imponere (rebus), Varr.;
b. (härleda) ord af andra declinare
(verbum, formam de l. ex verbo). — c. b.
(sig, dat.) en föreställning, ett omdöme om
ngt: fingere alqd animo et cogitatione;
formare notionem rei (C.); informare
(notionem rei; deos); b. sig en falsk l. riktig
föreställning (omdöme) om en sak: vera,
falsa, prava sentire de re; vere, falso
judicare de re, mente complecti, assequi rem
(multa de diis prava sentiunt; animos
per se viventes mente complecti; animo
videre alqd, C. Tusc. I. § 37);
comprehendere (intelligentiam rei). — d. i
estetisk, intellektuel, moralisk men.: conformare
(animum, mentem, vocem, mores
alicujus); informare (pueros ad humanitatem);
fingere (non potui mihi formam fingere,
ingenium potui, C. de Or. II. § 262);
excolere, expolire [om allmän hyfsning l.
(personlig) bildning - dare se philosophiae
excolendum; doctrinā, artibus excultus
animus]; erudire (om literär bildning - e.
ac docere); instituere (b. för ett fack - ad
dicendum, ad forum, ad scenam - för
talareyrket, för sakförareyrket, för teatren);
facere [ad dicendum non nati, sed a deo
alqo facti (l. ficti, C. de Or. I. § 115);
servi domi nati et domi facti, N. Att.].
— 2. med mindre utpräglad betydelse: a. =
åstadkomma, frambringa, upprätta: efficere,
facere, conficere (ex iis, qui centum
milium aeris aut majorem censum haberent,
LXXX confecit centurias, L. I. 43 init.;
jfr scribere, conscribere I. 13. 1; insula
portum efficit objectu laterum, Vg.); b.
samhälle, bolag civitatem constituere,
instituere, condere; (congregari);
societatem coire, inire; (conjurationem facere).
— b. af sig sjelf (genom sin kropps bildning
l. ställning) bilda, utgöra: esse, fieri (och
speciella verb allt efter objektets beskaffenhet):
t. ex. det frusna wattnet b-r en fast massa,
is, istappar gelu concrescit (in glaciem,
astricta pendet) aqua; b. en fyrkant formā
quadratā esse; b. en tätt sluten trupp, en
krets agmen facere (agmine extento - långt
tåg -, continuato ire, L. II. 38. 1); orbem
colligere, globum facere (ibd. II. 50. 7);
in orbem consistere; b. en rymlig slätt in
planitiem extendi; b. en kil, en aflång
fyrkant in cuneum tenuari, fastigari;
oblongae scutulae facie (T. Agricola 10) esse;
b. eftertruppen agmen cogere, claudere;
b. wenstre flygeln in cornu sinistro
consistere l. stare; sinistrum cornu tenere o. d.;
denna skrift b-r tredje delen, inledningen,
slutet af hela werket totius libri haec tertia
pars est; hoc toti operi tanquam
principium l. exordium praefixum est,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
