Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Blöda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Blöda: 1. eg.: sanguinare (Qu.);
sanguinem fundere, profundere, emittere; såret,
näsan b-r vulnus, nares manant, stillant
sanguine l. sanguis manat, stillat,
erumpit, profluit de vulnere, de naribus; såret
b-r ännu, har börjat ånyo b. vulnus
crudum est, recrudescit; b. ned ngt sanguine
inquinare, maculare, madefacere; blödande:
cruentus, sanguineus. — 2. oeg.: mitt hjerta
b-r animus dolet vehementer; dolet mihi;
crucior, aegre fero; ännu b-r mitt hjerta
etiam nunc crudum est vulnus; ånyo
komma såret (hjertat) att b. refricare vulnus,
dolorem alicujus; med blödande hjerta
summo dolore; summa captus miseratione;
invitissimo animo.
Blödig: mollis, tener, mitis, (ad
misericordiam, ad lacrimas pronus); den får
icke wara b., som skall kunna se sådant durus
l. ferreus sit necesse est, qui haec
visurus est; ferreus sit, qui videre possit;
wara alltför b. nimis molliter pati alqd
(Sa. Jug. 82); facilius frangi animo.
-dighet: mollitia, tener animus.
Blödning: sanguinis profluvium.
Blöja: linteolum (infantile).
Blöt, adj.: 1. af fuktighet upplöst l. mjuk:
madens, madidus, madefactus, emollitus,
— 2. i allm. = mjuk, blöt: mollis; mitis
(poma, fructus).
Blöt, subst.: lägga i b.: (madefacere);
aquā eluere, emollire; lägga sitt hufwud i
b. multa, aliena curare l. agere; curiosum
esse; låt du bli att lägga ditt hufwud (din
näsa) i b. tu noli haec agere, de his rebus
sollicitus esse.
Blöta: aquā madefacere; b. upp
emollire, subigere, macerare, eluere aquā.
Blötdjur: infusorium. -het: mollities.
-na: madefieri, emolliri, mollescere,
mitescere.
Bo, n.: 1. = boning; i nu warande
språket blott om fåglar: nidus; bygga bo nidum
facere, ponere. — 2. bostad, hem och hwad
som hör till utrustning af en bostad: domus,
domicilium; instrumentum domus,
domesticum; (supellex, vasa); sätta, bygga bo
domicilium (domum, Hor.) ponere,
collocare (constituere) alicubi; domum
instruere, exornare. — 3. = husbondes,
husbondefolks egendom, lös och fast: familia;
(bona, hereditas); skifta bo familiam
hercisci; erctum ciere; oskiftadt bo communia
heredum bona; medföra i boet in domum
inferre (dotis nomine, om hustru).
Bo, v.: 1. eg.: habitare in loco l. h. locum,
incolere (colere) locum, in loco; vivere,
habere sedem, domicilium alicubi (alicubi
habere, arkaistiskt; agere, silfweråldrens
bruk); för tillfället bo: commorari, versari
alicubi; deverti apud alqm; hospitio
receptum, exceptum esse apud alqm,
hospitio uti alicujus; bo i närheten af -
accolere (flumen); in vicinia - habitare; bo
wäl, rymligt habitare commode, laxe;
aptam et ratione dispositam sedem habere;
låta ngn bo hos sig recipere ad se alqm;
domo, hospitio excipere alqm. — 2. oeg.:
bo i ngns själ: inesse alicui l. in alqo
(vanitas alicui, Sa.); insidēre (in mente ejus
i-bat species pulcritudinis eximiae);
inhaerere (inhaeret in animis quasi
augurium quoddam seculorum futurorum, C.);
innatum esse (innata est homini veri
cupiditas); penitus impressum, infixum esse
in alicujus animo l. mente; tenere,
implere; (Apollo tenet, afflat mentem
Sibyllae, Vg. VI. 50 ff.; non adytis quatit
mentem sacerdotum incola Pythius -
aeque, Hor. Od. I. 15).
Bo, i sammansättningar = boende l.
bördig från ett ställe (t. ex. Lundabo) uttryckes i
latinet med härledningsändelser (Lundensis).
Bock: 1. djur: caper, hircus; ung b.
haedus; (råbock capreolus); sätta b-n till
trädgårdsmästare ɔ: ovem committere lupo
(Ter.). — 2. hwaraf ngt uppbäres: furca (L. I.
35. 9); pedamentum; fulcrum. — 3. = kuskens
säte på en wagn: sella aurigae. — 4. =
bugning: inclinatio; hoppa b. dicitur, qui
alterum capite aut tergo obstipo stantem
transsilit. — 5. = misstag: error,
erratum, peccatum; begå en b. labi, errare,
peccare (scriptor librarius semper in
eodem verbo peccat, Hor. Ep. ad Pis. 354).
Bocka = Böja.
Bocka sig = Buga sig, Buga.
Bockfotad: caprinis pedibus (ut
Satyrus, Paniscus). -lukt: hircus, capra
(olida). -skinn: pellicula haedina.
Bod: 1. = förwaringsrum l. -hus:
apotheca, cella; kornbod granarium; fruktbod
cella fructuaria; pomarium (Varr.). —
2. = försäljningsstånd l. -lokal i allm.:
taberna; hålla, öppna b. tabernam habere,
exercere, aperire; slagtarebod taberna
lanii l. lanionia; stå i b. tabernae insistere,
institorem esse.
Bodbetjent: institor. -disk: mensa
tabernae. -gosse, -dräng: puer, opera
institoris.
Bof: homo sceleratus l. scelestus;
nebulo; ofta = röfware, bandit latro; gammal
b. veterator. -aktig: sceleratus. -aktighet:
nequitia, improbitas.
Bofast: sedem certam, domicilium
certum (certum larem) habens; wara b.
någonstädes se Bosatt; icke wara b. nullum
certum domicilium, larem habere.
Bofink (= bokfink): fringilla.
Bofstreck, -stycke: scelus; sceleratum
facinus; föröfwa, begå b. facinora admittere;
multa sceleste, scelerate facere.
Bofällig: ruinosus; wara b. ruinam
minari; labare, nutare.
Bog: (kreaturs) armus; (skepps) prora.
Bogsera: remulco trahere (navem).
Bogspröt: rostrum.
Bohag: instrumentum domus l.
domesticum; supellex (curta, ampla).
Bohwete: fagopyrum esculentum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
