Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bosättning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
någorstädes: considere, domicilium, sedem
(fortunarum suarum) ponere, constituere,
collocare alicubi; wara bosatt domum
instructam, larem certum habere; (nobis
lar familiaris nusquam ullus est, Sa. Cat.
20); bosatt man homo assiduus; wara
bosatt någonstädes habitare, domicilium
habere alicubi. -sättning: domus
instructio, domicilii collocatio alicubi; hjelpa ngn
med hans b. domum alicujus instruere, in
domo instruenda juvare alqm; hwad som
hör till b. instrumentum, instrumenta
domus.
Bot: 1. (utan plur.) = botemedel, hjelp:
medicina; remedium; här fins ingen b. mali
nulla est medicina, nullum remedium;
res sisti, sanari non potest; söka b.
medicinam quaerere, petere; skaffa, råda,
finna b. medicinam parare (principiis obsta:
sero medicina paratur, Ps.), suadere,
invenire; få boten, der man tagit soten
malum finire, ubi primum conceptum est
(Phdr. Fab. I. 18). — 2. (plikt): a. sing.:
wanl. i religiös mening (oeg. = ånger):
piaculum; (multa); gifwa b. p. dare; luere
(luitur homicidium certo armentorum ac
pecorum numero, T. Germ. 21); piare
(culpam); taga b. (b. tager mannen, då hans
fränder falla): piaculum sumere; göra b. och
bättring poenitentia et commutatione
vitae peccata piare, expiare, (abluere). —
b. plur. böter: multa; pecunia
multaticia; damnum; pålägga ngn b-r, döma till
b-r multam irrogare, dicere, imponere
alicui; pecuniā multare alqm.
Bota: sanare alqm, morbum; mederi
morbo; remedium afferre, sanitatem
reddere alicui; ad salutem reducere alqm;
b. ondt med ondt malum malo depellere;
jfr Caes. b. C. I. 81.
Botanik: (ars) herbaria. -nisera:
herbas colligere, examinare. -nist:
herbarius.
Botemedel: remedium; medicina (jfr
Bot 1).
Botfärdig se Ångerfull.
Boting: instrumentum domus; supellex.
Botlig: sanabilis; curabilis.
Botten: 1. eg.: fundus (dolii); solum
(fossae); b. af ett skepp alveus, carina; sjunka,
gå till b. subsidĕre, imum petere; hafwets
b. imum, infimum mare; från bottnen
funditus (a fundamentis); ab infimo (ab imis
sedibus mare ruere uppröra, Vg. Aen. I.;
imo fundo ciere aequora, id.); befinna sig
på italisk b. in solo Italico esse; wara på
egen b. in suo regno esse (C. de Or. I.
§ 41); dricka ett glas i b. (se b. i glaset)
poculum siccare, exhaurire (faece tenus);
bo på nedre bottnen i ett hus in inferiori
(infimo) tabulato, in inferiori parte
domus habitare. — 2. oegentliga uttryck: i
botten känna, förstå en sak penitus, funditus
cognovisse alqd l. alqm (ego te intus et
in cute novi, Ps.); scire, callere,
percallere, perdidicisse alqd; en i bottnen god
menniska homo per se optimus,
honestissimus; naturā bonus; stå på egen b. = wara
sjelfständig i yttre l. inre mening stare per
se ipsum; sui juris esse; in suo aere esse
(wara ekonomiskt sjelfständig); suum esse (i
personlig mening l. i studier, författarskap;
mots. alienum esse); gå i b. med en sak
penitus pertractare, perficere alqd; han går
i b. med allt, hwad han tager sig före nihil
agit, quod non perficiat; jag finner ingen
b. locum, ubi consistam, non invenio.
Bottenfall: sedimentum. -frusen:
funditus congelatus. -lös: fundo carens; b-t
djup immensa, infinita altitudo; b. tom
taska vorago pecuniae; wara försänkt i b.
skuld aere alieno obrutum esse; b. girighet
profunda avaritia. -rik: praedives;
ditissimus.
Bottna: = nå bottnen: fundum, solum
attingere.
Bouppteckning: familiae l. bonorum
(mortui) consignatio.
Boxa: pugno caedere, incursare, ferire,
pellere. -are: pugil.
Boxas: pugnis certare; pugilari.
Bra, adj.: bonus (i allm.); probus (i synn.
i moraliskt hänseende); en b. karl vir bonus,
vir probus et honestus; det war bra, att
du kom percommode venisti; gratum est,
quod venisti; bene fecisti, quod venisti.
Bra, adv.: 1. = godt, wäl: bene, recte,
probe; det war bra gjordt, bra! recte tu
quidem; pulcre; bene; recte; utmärkt b.
bene et praeclare! non potest melius
(C. de Or. III. § 101). — 2. (wid adjektiv
l. adverb) = ganska, temligen, riktigt, till
gagns (stegrande l. försäkrande): satis; bene;
sane, l. att uttrycka med superlativform: det
är bra wackert sane pulcherrimum est; bra
drucken bene potus; det war bra ledsamt
sane molestum est; det är bra orätt af dig
att så löna hans godhet injustissime facis,
qui istam illi gratiam referas; bra
oförskämd naviter impudens (C.).
Bragd: facinus, i allm. så wäl om
hederlig, tapper b., hjeltebragd: clarum,
praeclarum, egregium facinus (det senaste ofta i
ironisk mening), som om wåldsbragder,
skamliga b-r: audax facinus, turpe facinus; -
särsk.: a. en hjeltes b-r: fortia facta, res
(fortiter) gestae (Alexandri, Caesaris);
opus (his immortalibus editis operibus,
L.); virtutes; (fortitudines hjeltebragder,
C. semel); labores Herculis; lefwa i sina
b-rs minne memoriae immortalitatem
consequi; factorum memoriā immortalem
esse. — b. skamlig b.: flagitium.
Bragdlös: iners, ignavus, inglorius
(vita). -rik: plenus gloriosi laboris.
Brak: fragor; sonitus; crepitus; med
stort b. ingenti fragore; wapnens b.
armorum sonitus, crepitus.
Braka: sonare; crepare, fragorem edere
(i synn. om ting, som gå i sönder); b. löst
cum fragore prorumpere; b. sönder cum
sonitu (crepare), corruere. -kande se Brak.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
