Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Brakteat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Brakteat (tunnt mynt): bractea.
Brakwed: rhamnus frangula.
Bramsegel: dolon.
Brand: 1. i abstr. mening: a. eldens b.:
ardor, incendium; råka i b. ignem
concipere, comprehendere; flammis corripi;
stå i b. ardere (paries proximus ardet);
flagrare; sticka, sätta i b. accendere,
incendere, succendere, inflammare; ignem
subjicere (tecto); hejda b-n sedare,
exstinguere, comprimere incendium. — b.
solens b. ardor solis. — c. i säden: robigo;
uredo; i en animalisk kropp: ardor; urigo.
— d. begärens b. cupiditatis ardor,
incendium. — 2. = brinnande trästycke: torris;
titio; ryckas ss. en b. ur elden ambustum
evadere.
Brandax: spica robiginosa. -fackla: fax.
-försäkra: incendii periculum praestare
alicui; låta b. domui cavere ab incendio.
-gul: fulvus; flammeus; rufus. -mur:
paries intergerivus. -mästare =
Skorstensfejare. -pil: malleolus; falarica (L. XXI.
8. 10). -redskap: instrumenta incendii
restinguendi. -segel: velum
incendiarium. -signal: signum orti incendii.
-skada: damnum incendio factum;
incendium (Hor. Ep. II. 1. 121); clades
incendii (quae per violentiam ignis accidit, T.
Ann. XV. 38 ff.). -skatt: tributum
(pecunia), quo (qua) urbs ab incendio
redimitur; pecunia, quae urbi (ab hoste
circumsessae) imperatur. -skatta: pecuniam
urbi imperare l. ab urbe exigere, qua
redimatur incendium. -spruta: sipho. -stege:
scala. -wakt: vigiles; excubiae. -ämbar:
hama.
Brant, adj.: arduus (med afs. på
uppstigande); (sedd uppifrån) praeceps,
praeruptus, abruptus, praecisus; från alla sidor b.
circumcisus; b-a ställen se Brant, m.; - göra
backen mindre b. mollire clivum.
Brant, m.: locus (clivus) praeceps,
praeruptus; stå på en b. in praecipiti stare;
störta sig utför b-n praecipitem ire, se
agere l. dejicere, ferri in abruptum; - i
oeg. uttryck: wara på undergångens l.
förderfwets b., stå på b-n af sin undergång
inclinare ad interitum (fortuna inclinata ac
prope jacens, C.); prope afflictum esse;
prope ab interitu abesse ɔ: pernicies
imminet, impendet alicui; ejus fortunae
in extremo sitae sunt, (Sa.);
appropinquat occasus, interitus (rei publicae).
Brant, adv.: praerupte; abrupte.
Branthet: praeceps, praerupta
acclivitas, declivitas.
Brasa: ignis (camini) hibernus (C. de
Sen.); caminus (Septembri mense c., Hor.);
flamma (camini).
Braska: strepere; wanl. = gloriari,
magna de se praedicare; crepare (antiquum
genus med sina anor, Lucr.); jactare se
magnifice (b. med stora ord); inflate,
(magnifice) loqui. -ande: b. ord verba
gloriosa, jactationis plena; b. sätt jactantia;
superbia.
Brass: funis, quo vertuntur vela.
Bravera: se jactare.
Bravo = bra: bene, praeclare; macte!
se Bra, adv.
Braxen: cyprinus brema.
Bred: latus (amplus, wid); b. mun os
diductum; göra munnen b. os diducere;
b. näsa nasus simus; b-t uttal lata, vasta
pronuntiatio; uttala e bredt E plenissimum
dicere (C. de Or. III. § 46); b.
framställning lata explicatio rei; oratio copiosa,
uberiori, crassiori filo; göra sig b. eg.: se
dilatare, fundere se, patere late (hinc
atque inde patens, Juv. Sat. 1. 65); oeg.:
se jactare; multa sibi assumere, profiteri
(philosophus de sua vi ac sapientia unus
omnia paene profitetur, C. de Or. I. §
212); måla ngt med b. pensel amplificare,
exaggerare alqd dicendo; in majus
augere, celebrare.
Breda: b. ut ngt pandere, expandere,
explicare (vestem complicatam); b. ut
skrynkor rugas explicare (frontem
contractam explicare); i framställning b. ut (=
lägga ut) alqd dilatare, fuse explicare;
b. ngt öfwer ngt sternere; insternere
(intendere, inducere) alqd alicui rei;
skymningen b-r sitt flor intendunt se tenebrae;
nox inducit terris umbras (L. I. 57. 8;
Hor. Sat. I. 5. 9); tenebrae obducuntur
rebus (C.); b. upp en säng lectum
sternere.
Breda sig: b. sig ut se pandere; longe
lateque fluere (C. Tusc. IV. § 2);
wanligare är utbreda sig, se detta.
Bredaxlad, -bröstad: latis humeris, lato
pectore.
Bredd: latitudo; på b-n in latitudinem
(Cs. b. G. I. 2); in agrum (Hor. Sat. I.
5. 12); icke wika ett fingers b. unguem
latum non recedere; uttalets b. lata
pronuntiatio, verborum latitudo;
framställningens b. orationis copia, amplitudo;
filum crassum l. uberius; gå, stå i b. med
ngn latus lateri adjungere, latus alicujus
tegere, lateri alicujus haerere, comitem
alicujus ire, juxta alqm stare; i oeg.
mening: aequare alqm; gå på b-n i sina
studier, i sin framställning multa complecti
(C. de Or. I. § 22), comprehendere
(scientiae pervestigatione et disserendi
ratione; summa in studiis suis varietate et
copia esse, ibdm § 9); dilatare et
explicare dicendo (ibdm § 163); latius vagari.
Breddgrad: gradus latitudinis.
Bredhet: latitudo (verborum).
Bredt: late; longe lateque (widt och b.);
orda widt och b. om ngt multa dicere l.
jactare de alqa re; fuse loqui de re; öppna
munnen b. os diducere; ringi; uttala en
bokstaf b. literam plenissimam dicere;
vaste pronuntiare.
Bredwid: juxta alqm, alqd; ad latus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
