Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bära ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hand på ngn manus afferre alicui; winden
bär någonstädes hän ventus fert, defert
alqm alqo; wågen bär ngn amnis, fluctus
defert, aliquis defertur, devehitur amne
alqo. — 2. = b. på sig: gerere, gestare;
b. kläder gerere vestem; esse cum veste;
veste, soccis, anulo indutum, ornatum
esse; veste alqa uti; b. wapen arma
gerere, cum telo esse; b. sorgdrägt
sordidatum, pullatum esse; b. långt hår, långt skägg
capillos, barbam promittere. — 3. = b.
uppe, hålla: sustinere, tenere: benen förmå
knappt b. honom illum pedes vix sustinent,
vix se pedibus sustentat; (vix sustinent
onus silvae laborantes); af allt hwad
jorden bär omnium, quae sustinet terra,
(nequissimus); b. hufwudet högt caput
tollere, erigere, celsum, erectum tenere; b.
armen i band manum fascia suspensum
tenere; isen bär oss o. s. w. glacies satis
firma est ad nos sustinendos. — II. oeg.:
1. (uppbära): a. = fördraga, uthärda: ferre,
perferre, sufferre, tolerare, sustinere; b.
ngt med tålamod modice, molliter,
moderate, aequo animo ferre alqd (ut
secundas res, sic adversas immoderate - ej med
sans - ferre, levitatis est, C.); magnam
fortunam ferre non poterat. — b. b.
bördan, answaret af ett uppdrag o. d.:
sustinere (onus exspectationis); munus tueri,
gerere; b. uppe en roll, sin wärdighet
partes sustinere, dignitatem tueri. — c. få
b. straffet, följderna, skulden, klandret,
answaret (hundhufwudet) för ngt poenam l.
poenas dare; luere (temeritatem b. följderna
af sitt öfwerdåd; poenam); culpam rei male
gestae sustinere; vituperationem, crimen
subire. — 2. (frambära): a. b. witnesbörd,
b. ngn witne: testem esse alicui;
testimonium dare, facere, edere pro alqo l. esse
alqd; testificari, testari alqd (nog det war
att witne bära om wår trohet, om wår ära
satis erat ad constantiam et gloriam
nostram testificandam); mitt samwete bär mig
witnesbörd conscius mihi sum. — b. b. ngt
till torgs: enuntiare, efferre, pronuntiare.
— c. = frambringa, föda, om jorden,
wäxter, länder, tidehwarf: ferre (terra fert,
effert fruges; tales innumerabiles haec terra
- Italia - tulit, C.; hunc poētam haec
aetas praestantissimum tulit, N.); pario
(terra fruges, C.; ficus parit ”bär”); kon
bär partum edit. — 3. = hysa: gerere
(animum muliebrem, Enn.; immanitatem
beluae in figura hominis, C.); b. ngt inom
sig alqd in pectore clausum tenere (mots.
in lingua promptum habere, Sa.); - för
öfrigt mest att jemte objektet återgifwa med
ett enkelt verb: b. hat, aktning för ngn
odisse, vereri, revereri alqm. — 4. b. namn
af ngt: habere nomen ɔ: nomen est alicui
aliquod; nomen impositum, inditum,
datum est alicui. — 5. b. i sitt sköte, om
tiden, framtiden såsom subjekt: ferre, afferre
(nescis, quid serus vesper vehat, Varr.,
Vg., L.).
Bära, v. intr.: wägen bär via ducit, fert
alqo; lika godt hwart det bär quo via
ducat, nil interest; (quo fata trahunt
retrahuntque, sequamur).
Bära sig: 1. absolut: bära sig: stare (det
bär sig ej med hans affärer stare non
potest); företaget bär sig prospere, bene
succedit, procedit, prosperum eventum
habitura est res; det bär sig ej non potest
fieri, res teneri non potest.
Bärande = som bär frukt: ferax,
fructifer (jfr Fruktbärande).
Bärare: bajulus, gerulus; b. af bref
tabellarius; b. af bärstol lecticarius; b. af lik
vespillo.
Bärning: vectura, gestatio.
Bärstol: lectica. -stång: aero.
Bäsk se Besk.
Bäst, adj.: i allm.: optimus; potissimus
(förnämligast); probissimus (i moralisk
mening); utilissimus (nyttigast); (der twå
jemföras melior, potior, probior, utilior); det
b-a i en sak quod in quaque re optimum
est; flos, medulla rei; dö i sina b-a år in
ipso flore aetatis mori; det war min b-a
tid illos dies laetissimos vidi; allt det b-a
optima quaeque (fere manibus rapiuntur
avaris, Ov.); den förste b-e quilibet;
primus quisque; (taga) den förste b-e ut
quisque primus venit l. occurrit -; iron.: det
war då det b-a jag hört hoc vero optimum,
ut - (C. de Fin. II. 6); tyda till det b-a
in optimam, meliorem partem
interpretari alqd; det är, blir b. att du håller dig
stilla quiesse melius erit (L. III. 49. 3); det
wore b., hade warit b. att du hållit dig stilla
quiescere melius erat, fuit; melius
quiesceres.
Bäst, adv.: optime (wid jemförelse mellan
twå: melius), jfr Wäl; särsk. märkes bäst i
uttryck för en handling, (midt) under hwilken
en annan inträffade, t. ex. b. han sjöng,
träffade honom skottet hunc quum maxime
canentem (in medio cantu) sagitta transfixit;
b. jag gick i mina tankar, öfwerraskade min
wän mig me defixum in cogitatione
(necopinantem, inopinato) deprehendit
amicus.
Bästa, n.: 1. = wälfärd: salus; utilitas;
befordra ngns b. saluti alicujus consulere;
se icke blott på sitt, utan på nästans b. non
ad suam ipsius salutem, sed ad alterius
(ad communem) referre omnia. — 2. göra
sitt b.: quantum potest, contendere, niti
(C. de Sen. 33); omnibus viribus
contendere; operam navare. — 3. få, taga sig till
b.: (ngt litet) paulum gustare; (rundeligen)
genio indulgere, cibo et vino satiari; (för
mycket) cibo et vino se obruere, obrui.
Bättra: corrigere, emendare; in melius
mutare, referre; meliorem facere; oftast i
uttrycket: b. sitt lefwerne mores (emendare),
corrigere, se corrigere: vitia ponere; Gud
bättre dii meliora! avertat omen Deus.
Bättra sig: meliorem fieri; hans
helsotillstånd har b-t sig (owanligt i st. för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
