Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Dito ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dito: italienska ditto af dire säga =
besagd, bemält, att återgifwa med idem, item
o. dyl.
Division: divisio, äfwen i konkret men. =
afdelning, Varr.
Djefwul: diabolus (διάβολος; ordet
tillhör i latinet, som i grekiskan, blott det kristna
språket); furia.
Djekne: (διακόνος): scholasticus (Apul.;
i nu warande swenska brukas ordet blott ngn
gång i betydelsen skolyngling; eg. = tjenare,
specielt kyrkotjenare).
Djerf: i allm. audax (d. att företaga l.
trotsa; wanligast om personer, dock äfwen om
saker, t. ex. facinus, negotium a., C., L.);
audens (= audax, blott hos poeter och
senare); audaciae plenus (om saker); - i särsk.
betydelseskiftningar: fortis (rask); liber
(frimodig, fritalig); animosus (modig);
impavidus, intrepidus (oförfärad); acer
(beslutsam, energisk; a. animus); confidens
(sjelfförtröstande); contumax (trotsig); procax,
protervus (ss. synonym med oförsynt, fräck);
wara d. audere; han war nog d. att säga
ausus est, non veritus est dicere; d-t språk
oratio (verba) audaciae, spiritus,
libertatis plena; libera verba; d-e planer
ingentis spiritus, audaciae plena consilia;
en d. bild l. liknelse translatio audax,
verbum audacius, durius (ngt för djerft)
translatum; d-a drag (å en målning l. i ett
ansigte) ductus animi, spiritus pleni;
vultus, ductus oris animosi; göra ngn d.
audaciam, spiritus addere alicui.
Djerfhet: audacia; [animus acer,
intrepidus beslutsamhet, oförfäradt mod;
confidentia sjelftillit; spiritus (pl.) d. i planer,
i förhoppningar, tankar om sig sjelf o. dyl.];
d. i bilder translationum audacia,
transferendi audacia; förlåt min d. att bedja
ignosce audaciae meae, qui rogem.
Djerft: audacter.
Djerfwas: audere; in animum l. blott
animum inducere.
Djup, adj.: 1. i eg. men.: a. d. nedåt: altus,
profundus; (tre fot d. tres pedes altus; en
d. suck suspirium (gemitus) alte, ab imo
pectore petitum); cavus. — b. d. inåt:
profundus (silva, Lucr.); densus (silva;
ordines densi d-a led); d. dal vallis reducta.
— 2. oeg.: a. d. röst, ton: gravis vox. —
b. om tankar, ämnen: reconditus (res, ars);
abstrusus (disputatio abstrusior, C.). —
c. om personer och deras insigter l.
tankeförmåga: subtilis, acutus. — d. om lynnet =
swår att utgrunda: occultus, tectus,
obscurus. — e. i allm. = fast, innerlig,
grundlig, t. ex. d. sömn altus somnus (Hor.);
somnus artus, gravis; d. tystnad alta
silentia (Ov., Hor.); d. förställning alta
dissimulatio; d-t mörker densae, spissae
tenebrae; d-t lugn summa quies; d-t elände
summae, extremae miseriae; d. okunnighet,
sorg summa inscientia, summus luctus;
d. känsla sensus, dolor intimus; djupare
interior (de Or.); han hade en d. känsla
deraf penitus sensit; d-t hat odium
capitale, acerbissimum.
Djup, n.: 1. i eg. men.: a. abstr. =
djuphet: altitudo (d. nedåt); latitudo (d. inåt).
— b. i konkret men. = djupt ställe eller =
bottnen af ngt: profundum, altum blott i
casus obliqui, t. ex. esse in profundo,
jacĕre se in profundum; in alto maris, C.);
vorago; förbundet med ett substantiv
återgifwes djup regelbundet med ett attribut till
detta substantiv: i, från hafwets d. imo
mari, ab imo mari; i dalens d. in valle
reducta; i skogens d. (in) media silva. —
2. i oeg. men.: altitudo (djuphet; t. ex. mäta
d-t af Guds wishet); hwilket d. af wishet
quanta vis reconditae sapientiae; d-t af
elände extremae miseriae; gå på d-t,
tränga till d-t af ngt subtiliter agere,
cognoscere, quaerere, disserere, penitus
discere alqd; penitus in intimam rei
disputationem venire (C. de Or. I. § 96).
Djupgående: 1. eg.: om fartyg: alte
depressus; om rötter: altus. — 2. oeg.:
subtilis, reconditus. -het: 1. eg.: altitudo;
profunditas (Mcb.); - latitudo (inåt). — 2. oeg.:
a. ett ämnes: subtilitas. — b. persons:
tectum l. obscurum ingenium; altitudo animi.
-liggande: depressus; reductus, recedens.
-sinnig: subtilis (om personer och saker);
reconditus (om ämnen); d. uppsyn vultus
acriter cogitantis de alqa re; vultus
severus. -sinnighet: subtilitas; severitas
(vultus). -sinnigt: subtiliter.
Djupt: alte (d. infästad alte fixus,
defixus; tränga d. in i kroppen a. descendere
in corpus; altius repetere på ett djupare,
grundligare sätt bewisa, söka en djupare grund
för ngt); penitus: p. defigere; en d. rotad
fördom opinio inveterata.
Djur: animal, animans (i allm. =
lefwande, med rörelse- och förnimmelseförmåga
begåfwad warelse; dessa ord brukas än så, att
menniskan inbegripes, t. ex. C. de Off. I. §
14, II. § 11, än så, att animal motsättes
homo, C., Sen.; animans, jfr C. de Fin.
V. § 10); bestia, belua, fera = (oskäligt)
djur i motsats till menniskan (jfr homo et
belua, de Off. § 11. 105; bestia, de Off.
II. § 14. 15, de Am. § 27; ferae, ut equi,
leones, de Off. I. § 50); pecus (pecudes,
pecora, eg. boskap, fänad, C. de Off. I. §
105; de Am. § 32); oförnuftigt d. rationis
expers, brutum animal; stort, ofatt d.
immanis belua; wildt d. fera; litet d.
bestiola.
Djurfäktning: venatio (C. de Off. II. §
55); ludus bestiarius. -gård: vivarium.
Djurisk: som tillhör, är egendomlig för (för
menniskan gemensam med) det oförnuftiga
(råa, blott sinliga) djuret: beluae (t. ex.
immanitas, feritas beluae in hominis
figura, C. de Off. III. § 32. 82); qualis
bestiarum est, homini cum bestiis
communis est (t. ex. de d-a behofwen, begären
impetus, cupiditates, qui, quae homini cum
bestiis communes sunt); immanis,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
