- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Förre delen. A—J /
299-300

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Djuriskhet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inhumanus (crudelitas, libidines d. grymhet,
d. wällust); på d-t sätt pecudum ritu (C.).
-riskhet: immanitas, inhumanitas. -riskt:
pecudum ritu; immaniter, inhumane.

Djurkrets: orbis signifer, balteus
stellatus (C.); zodiacus. -lif: vita animalium
l. animantium; södern har ett rikt, rikt
utweckladt d. meridionales terrarum partes
animalium multitudine et varietate
scatent. -läkare: veterinarius. -rike, -werld:
natura animata (mots. inanima, C.); pars
rerum animata. -waktare: bestiarius.

Dobbel: alea. -bla: aleā ludere. -blare:
aleator.

Dock: 1. inne i en period, motsw. ett
föregående fastän, änskönt l. dyl.: tamen; at
tamen, at (i bet. åtminstone); t. ex. quamvis
sint demersae leges - - et libertas, tamen
emergunt aliquando; si mihi esset
obtemperatum, si non optimam, at aliquam
rempublicam haberemus, C. — 2. i början
af period, wanligen afbrytande: verum
tamen; sed tamen; quamquam; sed; tamen
(wanligen efter ett l. ett par ord, t. ex. ett
relativ: quo tamen in bello, C. de Off. II.
§ 45, en negation: nec tamen, ibdm § 51;
modus tamen adsit, ibdm 50); jfr C. de
Off. II. § 57: gravi homini - - haec nullo
modo probari possunt. Quamquam
intelligo in nostra civitate (hoc) inveterasse
jam a bonis temporibus -; dock nog härom:
sed haec quidem hactenus (C.). — 3. i
uppmaningar, önskningar, otåliga frågor (=
åtminstone, ändå, ändtligen): (tamen);
tandem: o att dock hjelpen komma måtte
utinam tandem auxilio veniatur!

Docka: 1. (leksak) pupa. — 2. skeppsdocka:
navalia (plur.); poet. navale.

Dof: 1. om ljud: surdus (vox, Qu.);
raucus (murmur, Vg.); caecus (murmur, Vg.).
— 2. = tryckande l. qwäfwande het:
aestuosus (dies, caelum); plumbeus (Auster).
-hetta: aestus ignavi (Ov.), graves.

Dofhjort: (cervus) dama (damma).

Doft, adv.: rauce.

Doft, f.: 1. pollis (stoft). — 2. =
wällukt: odor, pl. odores (odores, qui
afflantur e floribus, C.); här kännes en d. af
saffran crocus redolet ex -; sprida en d.
odorem exhalare, afflare.

Dofta: fragrare (alqa re af ngt); olere,
redolere (re och rem); blommorna d.
odores afflantur ex floribus. -ande:
odoratus; (bene, suave) olens, redolens;
fragrans.

Doge: dux.

Dogm: placitum, praeceptum.

Dok: rica, ricinium.

Doktor: 1. doctor. — 2. = läkare:
medicus.

Dokument: testimonium scriptum;
tabulae, tabellae; literae publicae (se
Handling). -mentera sig: specimen,
documentum dare l. edere.

Dolk: pugio, sica; pugione percutere,
sicā conficere (nedstöta) alqm; pugione
fodere (sticka, genomborra) alqm. -styng:
ictus (pugionis l. sicae); genomborrad af
många d. multis ictibus confossus,
transfossus; gifwa ngn ett d. pugione confodere
alqm.

Dolsk: 1. (syn. lömsk): obscurus,
occultus, tectus, subdolus. — 2. = lat: piger,
somniculosus.

Dôm: 1. = tempel, domkyrka: templum.
— 2. = kupol: testudo; tholus.

Dom: (= domares l. domstols utslag i eg.
och bildl. mening; ej i allm. ngns uttalade
mening = omdöme, jfr detta ord): i allm.:
judicium; decretum, sententia (ett kollegii
dom); arbitrium (förlikningsdomares utslag);
laga d. legitimum judicium; genom laga d.
förwunnen lege et judicio convictus; fälla
d. judicare; judicium facere; decernere;
afkunna d. sententiam pronuntiare; pro l.
de (collegii) sententia decernere; en
rättwis, billig d. justa, aequa sententia; hård,
obillig d. iniquum, triste judicium; fälla
en rättwis o. s. w. dom juste, integre,
inique judicare; aequam pronuntiare
sententiam; d-n blef för honom frikännande,
fällande judicio ille absolutus, damnatus est;
Guds d., domar judicium, judicia Dei (C.
Tusc. I. § 113 ff.); werldens d. vulgi
judicia, fama populi; trotsa werldens d.
”malignum spernere vulgus”; gå till doms med
ngn in jus vocare alqm; lemna d-n åt ngn
judicio alicujus relinquere alqd.

Domare: judex [i allm. = den som
dömer, fäller dom, d. ä. enligt romarnes
rättegångssätt = medlem af en nämnd
(nämndeman, juryman), icke den embetsman, som
ransakade och som ledde förhandlingen
(quaesitor, quaestor, praetor); judex brukas
äfwen i icke-juridisk mening, t. ex. suum
quisque noscat ingenium acremque se et
bonorum et vitiorum suorum judicem
(domare öfwer sina goda egenskaper och sina fel)
praebeat, C.]; quaesitor l. judex
quaestionis (= domhafwande); arbiter,
disceptator (= skiljedomare, fredsdomare);
existimator (d. i icke-juridisk mening, kritikus);
wara d. judicare.

Domareembete: judicatus; jurisdictio.
-säte: 1. = domhafwandens, ordförandens i
rätten säte: tribunal (upphöjningen, hwarpå
domaren sitter), sella (stolen). — 2. =
nämndemannens säte: subsellium.

Dombok: acta (literae, tabulae) judicis,
judiciaria.

*Domedag: dies extremi, summi
judicii; dies (mundi) extrema.

Domestik: famulus.

Domfästa: judicio firmare, confirmare.

Domför: frequens (senatus; judicium).

Domhafwande: quaesitor C. de Or. II.
§ 245); judex quaestionis; qui exercet
judicium; qui praeest judicio; praetor.

Dominera: 1. = råda, herska, utöfwa
inflytande: dominari inter aliquos, in alqa
re; regnare. — 2. om ett högt beläget ställe
i förhållande till de lägre: imminere loco

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:37:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/swelatin/1/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free