Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Drilla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Drilla, v. tr.: 1. = borra med drill:
terebrare, exterebrare. — 2. (i
hwardagsspråket) d. saken = bedrifwa en sak så -:
callide rem agere; machinatione quadam,
artificio quodam assequi, consequi,
efficere, ut -: han d-de det så fint, att alla funno
sig öfwertygade artificio quodam assecutus
est (C. de Or. I. § 74), ut causa omnibus
probaretur. — 3. (i hwardagsspråket) d. ngn
= drifwa med ngn, gifwa ngn stickord:
ludere; dictis, facetiis lacessere; cavillari,
illudere alqm.
Drillborr: terebra anceps.
Drillning se I. Drill.
Drinkare: homo vinosus, vino deditus.
Drista och Drista sig: audere (alqd,
facere alqd = d. ngt, d. sig till ngt, d. att
göra ngt, d. sig till att göra ngt); non
dubitare (icke tweka), non vereri (icke hafwa
försyn för att) facere; - kan äfwen i wissa
fall gifwas med ett fut. ex. konj.: jag d-r ej
säga, hoppas detta non ego istud dixerim,
confirmaverim, speraverim (jfr Wåga).
Dristig: audax, impavidus, intrepidus;
d-t tal plena audaciae, libertatis (liberae
contumaciae) oratio; d-t mod animus
audax; ad audendum, ad pericula subeunda
paratus (jfr det kraftigare och betydelserikare
synonymet Djerf). -ighet: audacia. -igt:
audacter; intrepide; bono animo; sine
metu l. timore.
Dromedar: dromas.
Dropp: (= droppande, droppfall):
stillicidium.
Droppa: 1. intr. = falla droppwis:
stillare; det d-r guttae cadunt; rorare. —
2. tr. = låta nedfalla i droppar: stillare,
instillare rei alicui alqd.
Droppe (Droppa): gutta (g. cadit; g.
cavat lapidem; g. sanguinis, imbris blods-,
regndroppe); stilla (olei; - om droppar, som
afmätas, brukas stilla); det är som en d. i
hafwet: interit ut magnitudine maris
(Aegaei) stilla (muriae, C. de Fin. III. § 45).
Droppsten: stalactites. -wis: guttatim,
stillatim; låta falla d. stillare, stillatim
fundere.
Droska: (ryskt ord): cisium; petorritum.
*Drotset (Drots): (högste civile
embetsman i Swerige under medeltiden, ungef. =)
praefectus urbi; praetor.
Drott: (sacrorum antistes; judex); rex.
Drottning: regina.
Drucken: 1. partic., se Dricka. — 2. adj.:
potus; ebrius; vinolentus, temulentus;
vino obrutus; crapulā plenus (L.); d. af glädje
gaudio exsultans; d. af sin lycka, af
medgång secundis rebus mersus, exsultans,
gestiens, effrenatus (C. de Off. 1. § 90;
fortuna dulci ebrius, Hor.; jfr det i oeg.
mening wanligare Rusig, Berusad); dricka sig
d. se inebriare, vino se obruere, implere;
drucket tillstånd se Druckenhet.
Druckenhet: (= rus) crapula; ebrietas;
temulentia.
Drufbär: (bär i drufklase, winbär):
acinus, -um. -formig: uvae similis. -hagel:
glandularum uva. -klase: racēmus. -kärne:
vinaceus.
Drufwa: uva; d-ns saft sucus uvae (Tib.),
vinum, latex Lyaei (poet.); d-ns blod
sanguis Bacchēus (Stat.); torkad d. uva passa;
söt, mogen d. uva dulcis, mitis; omogen d.
uva acerba (peracerba gustatu, C.).
Drumla: (gå l. handla utan att se sig för)
somniare vigilantem; titubare; d. till wägs
(quasi in somniis) ruere et offendere.
Drummel: truncus (stock); vappa,
balatro (odåga); nebulo (slyngel).
Drunkna: 1. i eg. men.: mergi, demergi,
submergi undis, in aqua; aquis obrui, in
aqua vitam amittere, perire; mare haurit
(slukar) alqm. — 2. bildl.: d. i =
öfwerhopas af, ej kunna reda sig med massan af ngt:
obrui negotiorum, rerum multitudine; non
posse se expedire obrutum rebus,
negotiis; d. i skuld aere alieno demergi, obrui.
Dryck: potio, potus (mera i allm. = hwad
som drickes l. kan drickas); poculum (= det
qvantum, som wid ett tillfälle drickes); - mat
o. d. cibus et potio; söt d., blandad d.
potio dulcicula, mixta, medicata; stark i
dryckom vini capacissimus; vinosus (multibibus,
Pt.); starka d-r potiones fervidae; warm
(stark) d. calda, caldum (calidum); en
trollqwinnas d. poculum veneficae.
Dryckenskap: vinolentia (v., liguritio d.,
fråsseri); ebriositas (e. est proclivitas ad
ebrietatem); vini l. potandi
intemperantia; begifwen på d. vinolentus; ebriosus;
vinosus; vino deditus; homo nimii vini;
d. går i swang der vinosi, vinolenti sunt
illi homines; vino (et conviviis) effuse
indulgent; han förföll till d. vino
indulgere coepit; vini intemperantia
prolapsus est. -skapslast: ebriositas; vitium
ebriositatis.
Dryckesbror: compotor; (conviva;
sodalis). -kärl: pōculum; pŏterium. -lag:
compotatio; convivium; comissatio (eg. tåg af
dryckesbröder). -sång, -wisa: cantus
convivarum l. convivii, canticum (convivium
strepit canticis, Qu.).
Dryfta: eventilare, evannare, evallere
(frumentum).
Dryg: 1. om saker = innehållsrik i. e. som
innehåller mycket i förhållande till volymen,
som wäl håller måttet, deraf äfwen =
waraktig; som kostar tid och möda; motswaras:
a. i allm.: till sitt hela begrepp af det dock
ingalunda i alla betydelsesskiftningar
anwändbara spissus (d. bok, d-a sidor i en bok s-us
liber, s-ae paginae; d. säd i. e. som
lemnar mycken behållning frumentum s-um, Pn.;
d-t arbete s-um opus, C.). - särsk.: b. dryg
till yttre storhet l. antal: magnus (pecunia;
summa; m. talentum en god talent; magni,
maximi sumptus d-a utgifter; magnum aes
alienum d-a skulder); longus (t. ex. via);
grandis (liber); latus (latis humeris esse
wara axeldryg); capax (= rymlig). — c. =
fullwigtig, kraftig, i yttre och inre men.:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
