Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Dryghet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gravis (onus börda l. answar; opus; gravia
verba, graves ictus d-a ord, d-a hugg);
firmus (f. cibus, alibilis, Varr.). — d. =
waraktig: diuturnus; qui ad usum
diuturnum sufficit, qui usus diuturnos
suppeditat. — e. som kostar beswär, möda:
(spissus, se ofwan); gravis, difficilis; magni
laboris; multi temporis. — f. om persons
sätt och åthäfwor, se 2. — 2. om personer =
elatus, inflatus; fastidiosus (fastuosus, Mt.;
magnus, Ter.); sui plenus; göra sig d.
magnifice incedere; elatius, magno cum
fastu et molimine se gerere.
Dryghet: 1. om saker: spissitas,
spissitudo, Pn.; magnitudo, gravitas, se Dryg 1.
— 2. om personer: fastus (poet., Pn., T.);
molimen (Hor.); fastidium, arrogantia.
Drygsel: (egenskap att gifwa god
afkastning i förhållande till massan l. att länge
räcka till för behofwet): spissitas (Pn.);
firmitas (fasthet, soliditet, närande beskaffenhet);
det är ingen d. dermed leve et inane est,
non sufficit usui diuturno; pondus non
inest.
Drygt: 1. om saker: spisse; graviter. —
2. om personer: superbe; fastidiose; cum
fastu l. fastidio.
Drypa: I. intr.: 1. ngt d-r från l. af ngt:
manat, stillat, destillat alqd ex l. de re;
guttatim cadere. — 2. d. af ngt: manare,
stillare, exstillare, rorare alqa re; d-ande
stillaticius; stillans (aquā, sanguine af
watten, af blod); d-nde wåt manans aquā,
imbre; d-nde ögon oculi lippi. — II. tr. =
neddroppa: stillare, destillare; instillare
(rei på ngt); guttatim fundere, infundere.
Dråp: caedes (non meditata neque
lucri causa suscepta; mots. mord, rån);
homicidium; nex; begå d. caedem facere.
Dråpare: homicīda.
Dråplig (Dråpelig): (laudabilis);
egregius, eximius; praeclarus; optimus;
magnificus; d-t wäder egregia tempestas; d.
utsigt summa aspectūs pulcritudo;
praeclara (splendida) caeli ac terrarum
facies, species; d-a bedrifter clara, praeclara
facinora; res magnifice, egregie gestae.
-ligt: eximie, praeclare, optime.
Dråpslag: plaga mortifera (C.); ictus
letifer (Ov.); gifwa ngn ett d. plagam
mortiferam infligere alicui; necem afferre
alicui; oeg.: prosternere, affligere alqm.
Dråsa (i dialekter Drösa l. Drösla): in
terram defluere (C. de Am. § 58).
Dråse: acervus frumenti.
Drägg: faex, sedimentum; tömma till
d-n faece tenus, usque ad faecem
haurire; samhällets d. faex populi; sentina
urbis; infimus quisque.
Dräggig: faeculentus.
Dräglig (Drägelig): tolerabilis (dolor,
malum; non optimus, sed t.); talis, ut
ferendus, ferri posse videatur; modicus
(pretium d-t pris); satis bonus; knappt d.
vix ferendus; göra d. tolerabilem reddere,
temperare, moderari. -lighet: tolerabilis
conditio; mediocritas. -ligt:
tolerabiliter.
Drägt: 1. = de kläder ngn bär, särskildt
med afseende på snitt och beskaffenhet, sådan
den är egendomlig för olika åldrar, kön,
nationer o. s. w.: vestis (virilis, muliebris;
puerilis; Medica); vestitus (vilis,
splendidus); vestimenta (n. pl.; unis
vestimentis satis lautum esse); ornatus (ståtlig,
prydlig d.); cultus, habitus (utstyrsel, kroppens
skötsel i allm., hwartill t. ex. också hör hårets
behandling, bruk af bad o. s. w.); - i oeg.
mening om tankarnes drägt, orden, i uttryck
sådana som: kläda sina tankar i en skön d.
sententias, res dicendo ornare, illustrare,
distinguere; inventa vestire et ornare
oratione (reconditas sententias pellucida
vestit oratio; jfr C. de Or. III. 23. 96). —
2. = notdrägt: lini tractus, jactus. — 3. =
skottwidd: jactus, conjectus teli. — 4. =
drägtighet: a. ett skepps: capacitas, se
Drägtighet 2. — b. ett hondjurs, se Drägtighet 1.
Drägtig: om djur = hafwande: gravida,
feta, praegnans (ovis, vulpes, vacca); bos
forda, horda (i offerspråket); gå d. ventrem
ferre, fetam esse; blifwa d. concipere;
impleri (partu); fieri gravidam ex aliquo.
-tighet: 1. hondjurs: graviditas; fetura. —
2. skepps: capacitas; ett skepp af 300 amforers
d. navis CCC amphorum capax, CCC
amphoras vehens.
Dräll: linteum figuratum.
Dräng: 1. = ung bondekarl, som ej ännu
är sin egen: adolescens rusticus; bygdens,
byns d-r rustica pubes, vicana pubes. —
2. = tjenstedräng, husdräng: calo; agaso
(stalldräng); famulus; puer. — 3. arkaistiskt
= tjenare, följe: Mars’, Orphei d-r cohors
Martis, clientes Orphei.
Drängaktig: famularis, (servilis).
Drängadagswerke: opera adulti famuli.
Drängkammare, -stuga: cubiculum
famulorum, cella calonis. -tjenst:
famulatus; göra d. esse in f-tu; servilibus
officiis fungi.
Dränka: 1. i allm. (neddoppa, sänka):
mergere in aquam, in mari, mari;
demergere, submergere, immergere. — 2. för
att färga, twätta o. d.: imbuere, tinguere
alqa re. — 3. bildl.: d. bekymmer, sorger i
win (njutningar): vino (mergere; lavere,
Hor.) sepelire, pellere curas.
Dränka sig: mergi, se mergere; gå och
d. sig se praecipitare (in mare).
Dräpa: (gammaldags = slå ihjel, nedstöta):
obtruncare; trucidare; caedere, occidere.
Drätsel: reditus publici; vectigalia;
commune (civitatis, urbis). -kammare:
aerarium (urbis). -werk: vectigalium
(urbanorum) ratio, administratio.
Drög: traha.
Dröja: I. om personliga subjekt: 1.
absolut: morari (i allm. = låta wänta på sig;
quum morarentur jumenta, adolescentes
ad jugum accesserunt, C.); cunctari (=
d. af betänksamhet); cessare (söla); hwi d-r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
