Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Dumbom ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dumbom: baro.
Dumdristig: temerarius; temere, stolide
ferox; stolidus; praeceps (consiliis); p. et
amens. -dristighet: temeritas; stoliditas.
-dryg: stolidus; stolide superbus, elatus.
Dumhet: 1. en persons naturliga d.,
inskränkthet: tarditas; tardum, hebes
ingenium; stupor; fatuitas. — 2. =
dåraktighet, tanklöshet hos person, i tänke- och
handlingssätt: stultitia; stoliditas; socordia. —
3. i konkret mening = dum handling, dumt
yttrande: stulte factum, stulte dictum;
ineptiae; begå en d., d-r stulte facere; prata
d-r inepte loqui; bort med sådana d-r
pellantur istae ineptiae (C.)!
Dumhufwud: baro; homo stultissimus,
stupidissimus.
Dun: pluma, plumula (mollis, levis).
Duna ned: plumis conspergere alqm.
Dunbeklädd: plumosus. -bädd: stratum
plumeum.
Dunder: åskans d. tonitrus, tonitruum,
caeli fragor, strepitus tonitruum; om
andra föremål: sonitus, fragor. -gud:
Tonans (deus).
Dundra: 1. om döda ljud, enkannerligen
af åskan (åskans gud) l. af ting, som falla
tungt: tonare (tonat caelum, Juppiter),
intonare (eg. d. mot ngn, öfwer ngns
hufwud); crepitare (arma c-ant); edere
fragorem, sonitum, strepitum; d. omkring ngn
circumtonare alqm; d. ut (till slut)
detonare. — 2. i ord d.: (tonare: Pericles a
poētis tonare, fulgere, Graeciam miscere
dictus est, C.); clamare, declamare;
furere et bacchari (C.); tragoedias agere,
excitare; d. mot ngn, mot ngt increpare
alqm, alqd (vitia, socordiam alicujus o. d.);
declamare contra alqm; verbis insectari,
insequi, incessere, acriter l. ardenter
reprehendere; (verborum fulminibus petere
ljunga emot; in vitiis reprehendendis non
loqui, sed fulgurare et tonare - blixtra
och dundra). -ande: tonans; med d. röst
voce tonanti, intonanti, (horrenda,
tremenda); voce summa, summa vocis
contentione; ett d. föredrag vehemens et atrox
oratio, monitio (C. de Or. II. 200);
summa, acerrima, ardentissima verborum
contentio; hålla ett d. föredrag, bestraffningstal
summa verborum contentione dicere,
acerrime increpare (objurgare) alqm,
insectari vitia (jfr Dundra 2); ett d. kalas
strepens clamoribus convivium; (epulae
exquisitissimae, opipare apparatae). -are:
dundraren (Juppiter) Tonans.
Dundyna: culcita (torus) plumea,
plumis farta, differta.
Dunge = skogsdunge: nemus.
Dunig: plumosus; plumis obsitus.
Dunka: a. absolut: hjertat d-r cor
palpitat, pulsat, salit. — b. d. på ngt
tundere (incudem, C. de Or. II. § 192;
tympana); pulsare (ostium).
Dunkel, adj.: 1. i allm.: obscurus
(subobscurus), i det swenska ordets nästan alla
bemärkelser: nox o-a; res, verba o-a;
sammanhanget med denna sak är d-t quo modo
res gesta sit, obscurum est, non satis
liquet, (latet); d. härkomst genus
obscurum, ignobile; göra ngt d-t obscurare alqd.
— 2. särskildt: d. färg l. d. till färg: a. =
skum, mörk fuscus, pullus, niger, subniger
(oculi). — b. = otydlig, matt: languidus,
hebes.
Dunkel, n.: (= halft mörker): tenebrae;
incerta, maligna lux; (umbrae): i
skogarnes d. in silvis opacis; sub umbris
nemorum.
Dunkelblå: caeruleus. -grön:
subviridis; vitreus. -het: obscuritas (noctis;
verborum; generis bördens).
Dunsa: graviter concidere, prolabi.
Dunst: vapor (terrae, maris); halitus
(terrae; oris graveolentis); caligo (töcken);
nebula (dimma); d-r uppstiga vapores,
nebulae, caligo exhalantur, excitantur (e
terra); beswäras af d-r premi, urgeri
nebulis; slå (blå) d. i ögonen på ngn fucum
facere, caliginem effundere, (fumum
vendere) alicui; oculos, aciem alicujus
praestringere; wårt lif förgår som en d. homo
bulla est (Varr.).
Dunsta, v. intr.: vaporare; halare;
(vaporem, vapores emittere, exhalare); d.
bort evanescere (in auras).
Dunsta, v. tr.: halare, exhalare, spirare;
emittere (vapores); blommorna d-a wällukt
odores efflantur e floribus.
Dunsthål: spiraculum, spiramentum.
Dunstig: vaporosus; vaporum plenus.
Dunstkrets: āer.
Duodes: 1. forma l. modus duodenarius
librorum, codicum. — 2. codex formae
duodenariae; codex duodenarius.
Duplett: 1. alterum l. geminum
exemplum ejusdem rei. — 2. = ett par (rum):
bina (cubicula); par.
I. Durk: = dufhane: columbus.
II. Durk: apotheca, cella pulveris
(krutdurk å ett fartyg).
Durk- i sammansättningar, tyskans durch,
= genom, t. ex.:
Durkdrifwen: = multum versatus in re,
peritissimus rei, se Drifwen. -lopp =
Diarré. -slag: colum.
Dus, i uttrycket: lefwa i sus och dus =
luxuriose vivere; diffluere luxuriā; gulae
indulgere; in continuis comissationibus
vivere; epulis effusissime indulgere.
Dusch: irrigatio; pluvia; taga d. aquā
perfundi. -bad: irrigua lavatio.
Dusk: = regnigt wäder: pluvialis
tempestas; pluvia.
Duska: pluit.
Duskig: madidus; pluvialis; pluvius.
Dussa: infantem brachiis jactare,
sopire.
Dussin: duodeni (tolf tillsammans);
duodecim; ett d. tallrikar duodeni orbes; twå
d. bis duodeni.
Dust: eg. ss. i engelskan = stoft, dam,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
