Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Elementarskolelärare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grammatikerns läroanstalt alltid brukas ordet schola,
ej ludus; dock ludus grammatici, Su.
Gramm. 4, der det, liksom hos C. de Or.
III. § 35 quasi l., gäller att beteckna en lägre
skola; i och för sig kan schola också brukas om
högre l. mera speciella underwisningsanstalter,
för hwilka wårt skola ej passar, t. ex. retorns,
Qu. II. 2. 14, filosofens, C. de Or. II. § 102;
der det kommer an på att närmare
bestämma elementarskolan med afseende på
läroämnen l. läroform, måste man säga t. ex. schola
grammatici (jfr Qu. I. 4. 1: primus in eo,
qui legendi scribendique adeptus erit
facultatem, grammaticis est locus; ungef. =
latinskola) l. schola artium liberalium = för
lärd bildning; schola elementaria är
alldeles oanwändbart; det skulle betyda detsamma
som literarius ludus; ordet elementarius
tillhör för öfrigt ss. adjektiv knappast det
lefwande latinet]. -skolelärare: artium
liberalium praeceptor l. magister publicus
(jfr Qu. I. 2. 1. 11); professor (Su. Gramm.
4). -studier: studia artium liberalium; han
egde goda, dåliga e. satis, parum
instructus erat liberalibus disciplinis l. iis
artibus, quibus pueri ad humanitatem
informari solent. -underwisning: puerilis
doctrina, disciplina, institutio; (ludus ac
pueritiae disciplina, C. pro lege Man. § 28);
artium liberalium disciplina l. doctrina; få e.
elementis literarum l. artium, artibus
liberalibus imbui. -ämnen: artes, quibus
pueri in scholis erudiri solent l. quae in
scholis tradi solent.
Elementär: qui in elementis (artis,
literarum) versatur, haeret; vulgaris, tritus,
omnibus notus; det der är allt för e-t ista
trivialis sunt scientiae (Qu.), vulgaris
scientiae, decantata.
Elev: discipulus.
Elf: torrens (bergsflod - spumeus,
fervens); amnis (större flod).
Elfdans: (elfwors dans): choreae
Nympharum.
Elfenben: ebur; af e. eburneus, (eboreus,
eburnus); inlagd med e. eburatus (Pt.),
secto (inserto) ebore ornatus, caelatus.
Elfte: undecimus; för e. gången, för det e.
undecimum l. -o.
Elfwa (Ellofwa): undecim; e. på hwarje
undeni; e. gånger undecies.
Elfwa, f.: nympha, oreas.
Elg: alces.
Elidera: elidere (Gell. IV. 12. 5),
exterere (Varr., båda orden tillfälligtwis om
konsonanters bortkastning inuti ordet, syncope);
att elidera i uttalet kallas hos C. Or. § 150
conjungere vocales = låta vokalerna
sammansmälta, συναλοιφή.
Elision: elisio [jfr om elision C. Or. §
153: (veteres) saepe brevitatis causa
contrahebant, ut ita dicerent multi’ modis,
vas’ argenteis].
Elit: = den utwalde delen af ngt: e. af
hären, elitkår delecti milites, delecta
manus.
Elixir: potio elixa, medicata.
Eljes (Eljest): 1. beslägtadt med eller,
utmärker det wanliga förhållandet i motsats till
ett enskildt, i fråga warande undantagsfall:
aliis (ceteris) temporibus, alias (= wid
andra tillfällen); alioquin, ceteroquin, aliis
l. ceteris in rebus (= i andra hänseenden,
i andra stycken, för öfrigt); praeterea (=
ytterligare, dessutom); stundom återgifwes det
attributivt med alius, ceteri, stundom
indirekt medels ett solere l. dylikt: han som e.
aldrig gick ut, sågs den dagen blandad i
hopen qui (alias) nunquam prodire solebat
(soleret), illo die turbae civium se
immiscuit; en e. klok man vir alioquin
(ceteris in rebus) prudens; han war mig e. wid
många tillfällen till nytta multis aliis
temporibus mihi utilem se praebuit; har du
e. (= ytterligare) ngt att säga, är det e. ngt
du önskar num quid praeterea me vis?
ecquid praeterea est, quod desideres?;
skall man handla orätt, bör det wara för en
kronas skull: e. öfwe man rättwisa si
violandum est jus, regnandi gratia
violandum est: aliis rebus pietatem colas (C.).
— 2. = i annat fall (på annat sätt): aliter
(alio modo); i början af sats: quod nisi
ita est l. fit -; quod si non est; sin
minus -: in domum clari hominis -
admittenda est hominum cujusque generis
multitudo -. Aliter - dedecori domino fit
(C. de Off. I. § 139); quae ut concurrant,
optabile est: sin minus - (C. l. c. § 45;
jfr sin id non erit - de Or. II. § 186); -
tig, e. är du dödsens = eller är du dödsens
tace aut moriere; moriere, si emiseris
vocem; jfr C. Tusc. I. § 33: inhaeret in
mentibus quasi seculorum quoddam
augurium futurorum; - quo quidem dempto
quis - in laboribus semper viveret?; i
frågor återgifwes ett sådant e. ofta genom alius
l. indirekt medels enim: på hwilken tid e.
(= om icke på denna) quo alio tempore?;
hwad skulle jag e. göra l. hafwa gjort? hwem
skulle jag e. hafwa walt? quid enim faciam
l. facerem? quem enim (alium) eligerem?
— 3. i hypotetiska satser, som inskränka det
kategoriska i ett föregående omdöme: (si)
modo; (si) quidem: fateor me oratorem, si
modo sim, non ex rhetorum officinis, sed
ex Academiae spatiis exstitisse, C. Or.
§ 12; nos, quidquid ad remp. attulimus,
(si modo alqd attulimus), a doctoribus -
instructi ad eam accessimus, de Off. I. §
155; si quidem ibdm § 72.
Eller: 1. i icke frågande disjunktioner
(hwilket icke utesluter, att hela satsen kan wara en
fråga, men frågan rörer ej det ena
alternativets sanning med uteslutande af det andras;
t. ex. qualis aut ubi est animus? är en
frågesats, som innehåller en disjunktion;
deremot är anima utrum mortalis est an
aeterna en disjunktiv fråga; jfr C. de Or. III.
§ 135): a. i allm.: aut; antingen - eller aut
- aut (quorum aut ingenio aut virtute
animus excellit, eos arbitramur - cernere
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
