Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Eländighet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dålig): malus, pessimus, deterrimus;
miser; vilis, vanus, inanis, levis: e-t win
vinum vile (simpelt), deterrimum,
vitiosum (skämdt); e-t tal, e-t poem oratio
jejuna, exilis, incondita; carmen miserum
(Vg.), ineptum, malum; e. talare orator
malus, vitiosus (C.); e. qwickhet dictum
frigidum, insulsum; e. tröst inane, vanum
solatium; e. ursäkt excusatio levis, non
probanda l. accipienda; ofta antydes
ordets betydelse i latinet bäst genom ett
deminutivum, t. ex.: för en e. drickespenning
(spottstyfwer) mercedula adductus (jfr quidam
saepe in parva pecunia perspiciuntur
quam sint leves, C.). — b. i moralisk
mening, om personer och deras handlingar,
antydande feghet, oredlighet, falskhet o. d.:
improbus, levis (simpel, utan karakter);
ignavus (feg); miser, sordidus, contemptus;
vilis (servolus, C.; v. Europe, Hor.);
nequissimus, pessimus, deterrimus; e.
bewekelsegrund ratio sordida, inquinatissima;
det e-ste af allt är fåfänga - miserrima est
omnino ambitio (C. de Off. I. § 87); e.
karakter levitas; den e-e! o hominem
nequissimum, foedissimum!; den e-e Vitellius V.
homo omnium ignavissimus; en e.
demagog homo in re populari levissimus;
(homo sine re, sine fide, sine religione); e-t
beteende levitas (perfidia), ignavitas.
-dighet: 1. = Elände 1. — 2. = uselhet,
dålighet, i allmän och moralisk mening: levitas,
vanitas, vilitas; ignavia, foeditas (jfr
Eländig 3 a, b): han lärde sig inse e-n af
sådan tröst quam vanum esset istiusmodi
solatium; ursäktens e. levitas excusationis,
causae; jag gjorde mig ej en föreställning
om en sådan e. tantam esse hominis
levitatem non putaram. -digt (jfr Eländig):
misere (vivere); male (ornatus - utrustad,
scriptus); leviter, ignave, sordide (agere,
se gerere).
Emalj = öfwerdrag af smältglas: vitrum
(metallicum) inductum alicui rei. -jera:
vitrum metallicum inducere alicui rei.
Embargo: retentio navium; lägga e. på
skepp l. deras waror navem, merces
devectas retinere.
Embete: I. 1. werldsligt: munus
(befattning i allm.); magistratus (eg.
föreståndareskap, förmanskap; i allm. om de af folket
tillsatta embetena, från qvestor och tribun till och
med konsul, samt om diktatorn, qui
dicebatur a consule ex senatusconsulto, i
motsats till ministerium, hwilket brukas om
embetsmännens biträdens tjenster, ss.
scribarum, triumvirorum capitalium, jfr L. IV.
8, der ministerium brukas om scribae och
oeg. äfwen om censorerne för att antyda, att
deras embetsförwaltning ursprungligen blott
war ett förmanskap för scribae); honor
(hederspost, om de högre embetena); sors (e.,
som man fått genom lott); potestas (=
myndighet, embetsmakt, befogenhet; wanl. om de
lägre, civila embetena p. tribunicia,
aedilicia); officium (embetsåliggande, consulis
et cet.); (provincia högre embetsmans
uppdrag med afseende på dess omfång,
embetsområde; procuratio förwaltningspost;
imperium = befäl; regeringsmakt); militäriska
och civila e-n imperia ac potestates; om de
särskilda embetena - konsuls, pretors o. s. w.
- säges consulatus, praetura, tribunatus,
quaestura, aedilitas, censura, dictatura;
söka ett e. munus, magistratum o. s. w.
petere; inservire honoribus; tillsätta ett e.
munus - mandare alicui, deferre alicui l.
ad alqm; få e. adipisci munus, honorem;
ad honores pervenire; consulem creari,
fieri, muneri praefici o. d.; tillträda ett e.
magistratum inire; sköta ett e. munus,
magistratum o. s. w. gerere, tueri, obire,
administrare, sustinere; äfwen rempublicam
gerere; förestå ett e. praeesse (praefectum
esse) muneri; bekläda ett e. fungi,
perfungi honore; nedlägga, afsäga sig e.
deponere honorem, abdicare se magistratu;
en man utan e. homo privatus; i kraft af
sitt e. pro potestate (pro imperio) facere,
gerere alqd; hafwa ledighet från sitt e.
muneris vacationem habere; göra hwad e-t
kräfwer officio (muneris) non deesse; göra
sitt e-s myndighet gällande (auctoritatem)
potestatem suam interponere; det hör ej
till mitt e. id meum, mearum partium non
est. — 2. presterligt embete: sacerdotium;
om de enskilda embetena säges: augurium
(augursembete), pontificatus o. d.; få ett
augursembete augurem fieri; in collegium
augurum cooptari. — II. = skrå:
collegium (tubicinum o. d.).
Embetsberättelse: literae magistratus,
consulis (ad senatum l. principem
missae); afgifwa e. mandata referre, exponere
(de Or. I. § 49). -bref: literae a
magistratu l. ad magistratum missae. -broder:
collega (in praetura, in consulatu);
consors (tribuniciae potestatis, T.). -drägt:
insignia (ornamenta) potestatis, honoris;
vestis solennis; konsulerne kommo ut i sina
e-r consules prodiere cum insignibus suis.
-fel: vitium. -förwaltning: administratio,
procuratio muneris, rei publicae; i sin e.
in re publica administranda l. gerenda;
i åttonde månaden af sin e. octavo mense
magistratus sui (actionum suarum, Cs. B.
C. I. 5. 2 om en tribun). -göromål:
officium muneris; negotium publicum i mots.
till suum, privatum (necessarium i mots.
till otium); sköta e. negotium publicum
agere (C. de Or. II. § 24). -handling: actio.
-ifwer: officii l. muneris administrandi
studium, sedulitas; officiosa sedulitas
(Hor. Ep. I. 7). -man: (magister -);
magistratus; wara e. rem publicam l. munus
gerere, administrare; reip. praeesse;
munere, honore fungi; ss. e. wisade han
samwetsgrannhet och oegennytta in re publica
gerenda sanctum et ab omni cupiditate
remotum se praestitit; wälja e. creare
magistratūs; werksamhet ss. e.
administratio publici muneris; actiones; befogenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
