Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Ena ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alius plectitur; hic adest, ille fugit; -
i subordinerad ställning: alius alium den ene
en, den andre en annan: nati sunt homines,
ut alii aliis (i. e. a hjelper b, b hjelper c
o. s. w., icke a och b hwarandra, hwilket hade
hetat alter alteri) prodesse possent; alius
alio abeunt den ene åt ett håll, den andre
åt ett annat; den ene efter den andre alius
post alium, alius ex alio. — 3. obestämd
artikel; öfwersättes ej i latinet.
Ena: ex pluribus unum efficere; wanl.
= Förena.
Enahanda: idem (eadem fortitudinis
ratio est, C. de Fin. I. § 49); par atque
unus (par atque una ratio est spei,
laetitiae, molestiae, C. de Or. II. § 209);
similis (ratio, poena); ejusdem generis l.
modi; non alius; ett ewigt e. semper
eaedem res, sine varietate, sine
intermissione; idem usque orbis rerum
(revolvitur - det är ett ewigt e.; eadem usque
decantatur cantilena); bli ledsen wid det ewiga
e. defatigari similitudinis satietate;
satiari fastidio similitudinis (de Or. III. §
193); lefwa i ett ewigt e. af sysselsättningar
assiduum uno opere eandem incudem
(noctem diemque) tundere (ibdm II. §
162).
Enbett: åka e., i e. uno jumento vehi.
-betswagn: currus unijugus, uno jumento
(junctus).
Enbuske: juniperus. -bär: baca
juniperi.
Encyklopedi: orbis doctrinae (= en
sluten krets, ett fullständigt helt af allmän
bildning - nunc de ceteris artibus, quibus
instituendos pueros existimo, strictim
subjungam, ut efficiatur orbis ille
doctrinae, quam Graeci ἐγκύκλιον παιδείαν
vocant, Qu. I. 10. 1); orbis l. summa
artium; juridisk e. summa juris scientiae.
-pedisk (-distisk): ega ett e-t wetande
omnium artium summas complexum esse.
Endast, adj. (sällsynt superlativ af Ende):
unicus.
Endast, adv.: solum, modo, tantum,
tantummodo.
Endast, konj.: dum, modo, dummodo;
e. icke modo, dum, dummodo ne (oderint,
dum metuant; ne impediant divitiae,
quominus quis juvetur, modo ne adjuvent).
Ende, Enda: en enda unus, unicus (unus
solus, C.); hans e. son filius unicus; e.
dotter filia unica; han är den e., som begriper
ngt is unus sapit; han är den e., som jag
tror illi uni fidem habeo.
Endemisk: e. sjukdom loco alicui suetus
et quasi familiaris.
Endera: 1. alter; unus e duobus; alter
uter (necesse sit alterum de duobus -
ettdera måste wara sant - C. Tusc. I. § 97).
— 2. i allm. = en: han kommer hit e. dagen
his proximis diebus ad nos venturus est.
Endrägt: concordia; consensus l.
consensus et conspiratio (samstämmighet och
samwerkan); hjertlig e. voluntatum et
studiorum consensio; lefwa i e. concorditer
vivere, concordes esse; stifta, störa e.
concordiam inter alqos conciliare,
concordiam (consensum) aliquorum turbare (jfr
Enighet).
Endrägtig: concors; consentiens (jfr
Enig); conspirans.
Energi: vis (krigsrustningarna bedrefwos
med största e. summa vi bellum parabatur);
contentio; nervi (despiciunt eos et
contemnunt, in quibus nihil virtutis -
duglighet -, nihil animi - mod -, nihil
nervorum putant, C.); ingenium acre et
impigrum (erat in eo i. a. et i.); industria
(drift, företagsamhet); en man med stor e.
homo fortissimus, acerrimus, utan e.
homo ignavus, iners, quietus, placido
ingenio; anklagas för bristande e. ignaviae
argui; uppträda med e. fortiter agere,
magna vi rem gerere; wild e. ferocia. -gisk:
fortis; acer (Jugurtha fuit acer,
bellicosus, et is, quem petebat, quietus,
imbellis, placido ingenio, Sa. Jug. XX.);
impiger, strenuus, vehemens; e-a mått och
steg, botemedel o. s. w. fortia consilia,
remedia fortissima; genom ett e-t uppträdande
fortiter se gerendo, virtute et
constantia (agendi). -giskt: i allm.: fortiter;
impigre, strenue, industrie (rem gerere,
administrare).
Enfald: 1. = menlöshet, öppenhet:
simplicitas (antiqua, puerilis gammaldags,
barnslig); sinceritas, candor (poet.). — 2.
= dumhet: stupor. -faldig: 1. i god men.
= enkel, barnslig, menlös: simplex (s.
verborum sententia; s. et religiosus, s. et
apertus homo); candidus, ingenuus. —
2. i sämre men. = dum: fatuus, stupidus,
stultus; tardus (af naturen e.); e. karl,
stackare baro, homo fatuus; e-t tal stulta,
inepta (puerilis) oratio; e-t beteende stupor.
-faldighet: (motswarar Enfaldig 2): stupor,
fatuitas, stultitia; (crudelitas). -faldigt:
(Enfaldig 1. 2): simpliciter; stulte.
Enformig: 1. i allm. = likformig inom sig:
simplex; unius modi l. generis;
(uniformis, T. Dial. 32). — 2. med bibetydelse af
död, smaklös, tråkig genom brist på
omwexling och artikulation (mots. till distinctus,
varius): indistinctus; sine varietate
(oratio - ornata, festiva, sine intermissione,
sine varietate, C. de Or. III. § 100; jfr
ibdm 224: nihil est utilius quam crebra
mutatio, nihil perniciosius, quam effusa
sine intermissione contentio); skådespelet
war e-t spectaculum carebat varietate,
v-em non habuit; ett e-t landskap ager una
specie (Sa. Jug. 79; unus erat toto
naturae vultus in orbe, quem dixere chaos,
Ov.); tröttande e. qui satiat similitudinis
fastidio l. defatigat similitudinis satietate
(C.); fastidiosus; lentus, languidus (matt);
e. pratsamhet (Graeculi) perennis
loquacitas. -ighet: similitudo; tröttande, tråkig e.
similitudinis fastidium, satietas
(similitudo est satietatis mater); compositio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
