Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Erkändt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vir spectatae virtutis; han är en man af
e. förtjenst om fäderneslandet hunc de
patria bene meritum esse, inter omnes
constat, uno ore omnes consentiunt; det är
en e. sak inter omnes constat; res non
habet dubitationem. -kändt = enligt allas
erkännande, ss. alla erkänna: wår e. störste
talare ille, cui primas eloquentiae nostra
aetas tribuit, defert o. d. uttryck, se
Erkänna 3 b.
Erkänna: 1. i allm. = medgifwa, widgå:
fateri, concedere; confiteri (= bekänna);
profiteri (= med sjelfkänsla om sig
medgifwa); e. sitt fel (högst sällan med ack. obj.)
fateri peccatum; wanl. fateri de scelere,
se peccasse; e. sanningen af ngt verum alqd
esse fateri (cedere veritati); e. sin
handskrift suam manum agnoscere, a se
scriptum esse fateri; e. ngns öfwerlägsenhet se
vinci, superari ab alqo, inferiorem esse;
jag e-r mig öfwerwunnen, öfwerraskad
victum, deprehensum me fateor. — 2. e. ngn
l. ngt ss. l. för ngt, i en egenskap, för att
wara ngt: agnoscere alqm (filium för sin
son; alqd suum för sitt); habere alqm pro
cive, pro rege (för medborgare, för konung),
in alqo numero (in amicorum numero,
in bonis ss. sin wän, för att wara ngt godt);
referre in numerum, in numero alqo
(deorum, sapientium för gud, för wis); e. ngn
i egenskap af talare putare alqm oratorem,
dignum nomine oratoris (C. de Or. I. §
166. 167); e. ngn i egenskap af sändebud, af
förman, herre pro legato, ut legatum
admittere, recipere alqm; ferre alqm
regem, imperatorem; pro rege venerari
alqm. — 3. särskilda och pregnanta
anwändningar: a. juridiskt, i laga form e., att -
testari, testificari, testatum facere; satis
dare (lemna qwitto). — b. alla erkänna
omnes concedunt, consentiunt; det e-es
(allmänt) inter omnes constat; constat: han
är (allmänt) e-d för att wara Roms störste
talare hunc omnium togatorum
eloquentissimum esse omnes concedunt, uno ore
consentiunt; detta win e-es wara det bästa
hoc vinum longe optimum esse inter
omnes constat; det e-des allmänt, att Crassus
den dagen öfwerträffat sig sjelf omnium
consensu sic judicabatur - illo die etiam
ipsum a se esse superatum (C. de Or. III.
3; jfr 5); hans öfwerlägsenhet, hans finhet
och smak i språkets behandling är e-d hoc
nihil excellentius esse satis constat, huic
palmam, principatum, primas eloquentiae
omnes tribuunt, deferunt; huic latini
sermonis elegantiam ac subtilitatem omnes
concedunt (C. de Or. II. § 29). — c.
pregnant = skänka ngn sitt erkännande:
agnoscere (non a-o sortilegos, C.); probare;
pass.: probari, placere; tanti, quanti
debet l. vult, fieri; pro meritis laudari o. d.
(philosophia tantum abest, ut, proinde
ac merita est de hominum vita,
laudetur, ut -, C. Tusc. II. § 6); man will ej e.
honom (hans storhet) non tribuitur ei
tantum, quantum ipse postulat. — d. = e. för
laglig, taga för god: probare; comprobare;
ratum habere alqd; icke e. improbare,
aspernari; non recipere; respuere; non
ferre (= ej wilja nöja sig med ngt). — e.
e. med tacksamhet, skönja på ngt: grato
animo accipere; in (såsom) beneficium
accipere; grato animo interpretari
felicitatem suam l. alicujus (C. Brut. § 5); e.
sina förbindelser till ngn quantum debeat
alicui, grato animo testari; quam de se
bene meritus sit, libenter fateri,
testificari. -ande, n.: 1. i allm. = medgifwande,
bekännelse: confessio; aftwinga ngn det e.
cogere alqm, extorquere alicui, ut
fateatur. — 2. = qvittens: satisdatio;
testificatio. — 3. pregnant = bifall, e. af ngns
förtjenst l. wärde: (approbatio, laus); skänka
ngn sitt e. probare, laudare alqm; winna
e. hos ngn probari (laudibus efferri;
laudem ferre; laudari); placere (principibus
placuisse viris non ultima laus est, Hor.;
hans spel wann e. l. han wann e. för sitt spel
actio ejus placuit); neka ngt sitt e.
improbare, parce et restricte laudare;
aspernari, respuere alqd. -ande, adj. (Erkänna
3): yttra sig e. probare, laudare alqd; ett
e. yttrande, witsord sententia, testimonium
honorificum.
Erkänsam: memor gratusque; gratus;
memor beneficii; wisa sig e. bene de se
meritis memorem gratumque se
praebere, gratiam referre. -samhet: gratus
animus; grata beneficiorum memoria; grata
voluntas.
Erkänsla: 1. i allm.: gratia, quae
habetur aut refertur (hyses l. wisas); göra sig
förtjent af sina medborgares e. gratiam
civium mereri; för att wisa sin e. quo se
gratum praeberet l. ostenderet; quo
exstaret gratiae aliquod monumentum; af
e. gratiā ductus. — 2. = wedergällning:
remuneratio; gratiae relatio; merces.
Erlägga: solvere (persolvere), pendere,
pensitare (pecuniam, mercedem, multam
et cet.); e. skatt (äfwen) conferre tributum.
Erna se Ärna.
Ernå: adipisci, assequi, consequi (id
quod quis secutus est, vult, sibi
proposuit); pervenire (pervehi) ad (optatos
exitus); hwarför sträfwa efter det, som man ej
kan ernå? nihil attinet sequi quidquam,
quod assequi non queas. -nående:
uttryckes medels particip, t. ex. efter e-t häraf haec
adeptus; intet försumma, som kan tjena till
e. af ens önskningsmål nihil praetermittere,
quod ad rem optatam adipiscendam
pertineat.
Ersätta: 1. e. ngt, som är förloradt, e. en
förlust: replere, reparare, reficere,
restituere, supplere, explere (ifylla), (amissa,
damna); sarcire (damnum en förlust,
damnum rei en sak); praestare (damnum eg.
göra sig answarig för en förlust); han kan
ej e-s ejus damnum repleri nequit; ejus
morte l. discessu damnum fecimus, quod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
