Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Farwatten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ratis (eg. flotte). -watten: mare (navigabile);
tractus maris. -wäg: via publica, trita.
Farwäl (Far wäl): vale (ultimum,
triste); f. till i öfwermorgon in hoc biduum
vale; bjuda ngn f. jubere alqm valere; gå
att taga f. af ngn ire ad salutandum l.
salutatum alqm, priusquam abeat -; f. med
leken valeat ludus (res ludicra); säga f. åt
lekar och nöjen ludos et voluptates ponere
(versus et cetera ludicra pono, Hor.),
valere jubere; f. med honom valeat! apage
istum!
Fasa, f.: formido; horror; gripas af f.
formidine impleri, corripi, capi; förstenas
af f. formidine obstupescere; slagen af f.
formidine attonitus; en f-ns syn
horrendum spectaculum; krigets f-r horrenda,
tristia belli spectacula, graves bellorum
casus l. eventus; uthärda hungrens f-r
famem extremam tolerare.
Fasa, v.: f. för ngt: formidare, horrere
alqd.
Fasan: phasianus.
Fasansfull, Fasawäckande, Faslig: 1. eg.:
horrendus; foedus; horribilis; terribilis;
formidabilis; ett f. wäder foeda tempestas;
f. syn foedum, horrendum spectaculum;
f. uppsyn vultus terribilis; döden är f. mors
omnibus horribilis (C.) est. — 2. ofta blott
uttryckande ngt stort, wildt: immanis,
ingens, insanus, saevus: ett f-t owäsen
saevus tumultus; f-t hams insanae ineptiae.
Faskin: crates (qua implentur fossae).
Fason (façon): (facies), figura, forma,
modus; habitus (hållning, skick); efter
nyaste f. novo ritu; han har inga f-r (habitu
corporis) vastus et agrestis est; utan f-r
(sans façon) rectā; hafwa lärda f-r vultu
et gestu doctrinam, docti viri speciem
prae se ferre.
Fasonnera: figurare.
Fast, adj.: 1. till konsistens och hållbarhet,
i motsats till lös, skör, swag: solidus (terra
solida fast mark; corpus solidum et suci
plenum, Ter.); firmus (bastant, stadig); f.
land terra; (terra) continens; f-a band
vincula tenacia, arta; f. massa (fast packad)
stipata multitudo, res astricta; f. kropp,
f. form (i motsats till flytande l. gasformig)
(spissus, densus; concretus); spissitas,
densitas, soliditas; göra ngt f. solidare
alqd. — 2. = stadig, orubbad l. orubblig till
sin natur l. genom egen kraft, i motsats till
wacklande (ss. predikat blir detta ord ofta
oböjdt l. behandladt som ett adverb, t. ex. de
stodo fast o. d.): a. i rent kroppslig mening:
stabilis, immotus, immobilis; firmus,
solidus; f. egendom agri fundique (mots. res,
quae moveri possunt); sälja allt utom sin
f-a egendom praeter agri solum (et
aedificia) omnia vendere; stå f. stare, constare;
immotum manere; sitta f. på hästen
haerere equo. — b. om personer, deras
rörelser, sinne, beteende: constans, stabilis,
firmus, certus; solidus (poet.); med f. hand
constanti (ej darrande), forti (kraftig, stark)
manu; f-a steg certa vestigia; f. blick
constans vultus; f. karakter animus constans,
firmus, gravis (till wänner bör man wälja
f-e karakterer sunt firmi, stabiles
constantesque eligendi amici, C.); f. i ett beslut
obstinatus; certo animo; stå f. i striden in
acie consistere, constare; stå f. wid ett
beslut in proposito, in suscepto consilio
perstare; stå f. i tron (i trohet) in fide
persistere, perseverare. — c. = bestämd,
faststäld (om beslut o. d.): certus, fixus, ratus:
det är min f-a öfwertygelse satis l. certo
mihi persuasi (esse alqd); det är mitt f-a
beslut stat, certum, fixum, deliberatum,
destinatum est mihi (facere alqd); f.
boningsplats certa sedes (certus lar); f. lön
merces fixa, rata; det står f. manet,
constat (t. ex. quod turpe sit, id utile esse
non posse); f. (på wiss kalenderdag firad)
högtid statae feriae, statum solenne. —
d. f. ort, plats locus munitus (naturā
manuque); validus. — 3. fast = fästad (ss.
predikativ oböjdt): a. i lokal mening: sitta f.,
sätta sig f. (fixum, defixum) haerere (luto
i gytjan); insidere, sidere (vado); fatta f.
fot consistere; blifwa f. = gripas
deprehendi, comprehendi, capi. — b. oeg.: wara
f. = ej kunna reda sig haerere; teneri;
wara f. för ett brott in scelere (manifesto)
teneri; culpā teneri; få f. fot någorstädes
consistere in possessione rei (C. de Or.
II. § 200); capere, tenere regionem.
Fast, adv.: 1. i kroppslig mening: solide
(concretus f. sammangyttrad, frusen); arte
(= stramt - vincire, tenere fastbinda, -hålla);
tenaciter (prehendere alqd); firme,
firmiter (insistere, consistere stå f.; jfr Fast,
adj. 2, 3); - ofta uttryckes fast tillsammans
med verb ss. hålla, binda l. dyl. i latinet med
enkelt verb l. med sammansättning med de-,
re-, con-: hålla f. detinere, retinere; binda
f. deligare (ad palum); stå f. constare,
consistere; wara f. grundad alte haerere;
altis sedibus, fundamentis constitutum
esse; f. packad, hopgyttrad stipatus,
concretus. — 2. i andlig mening: constanter;
certo; fullt och f. tro certo, pro certo
credere; f. förtrösta plane confidere; det är
f. beslutet certum ac fixum (deliberatum)
est; hålla f. wid en mening, ett beslut, en
wana (constanter) tenere sententiam,
propositum (illud suum, ne quid affirmet,
tenet ad extremum, C. Tusc. I. § 99);
sibi constare; perstare in proposito,
suscepto consilio; iis, quae recta sunt,
adhaerescere; leges tueri, libertatem
defendere. — 3. = mycket, i uttrycken fast
hellre, fast mer.
Fast, konj. = fastän, dock: quamquam,
etsi; ut (i sådana uttryck som: stor, fast sen
belöning ut sera, sic magna remuneratio);
- liksom quamquam och etsi brukas fast (ej
fastän) i början af fristående perioder = dock:
quamquam, quum considero, nescio utri
vestrum plus laudis tribuendum censeam;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
