Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Festdag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
adesse; celebritati ludorum et cet.
interesse.
Festdag: dies festus. -glädje: festivitas;
festiva hilaritas (festi, pompae, ludorum).
Festlig: festus; festivus; solennis;
celeber; genialis (= f-t glad); f-t tillfälle
festum tempus; festum; f. församling corona
(celebrantium); f. sammankomst conventus
festus, celeber, solennis; f-t tåg pompa;
f. stämning festivus l. genialis animorum
habitus. -lighet: 1. ss. egenskapsord:
celebritas. — 2. konkret = festlig tillställning:
celebratio; ludi m. m. se Fest 2.
Festmåltid: epulum (religiös f.); epulae;
convivium celeberrimum. -sal: atrium
(celebrationibus aptum); oecus;
(triclinium). -tåg: pompa.
Fet: pinguis (= wälfödd, gödd, om
menniskor, djur, mark, wäxter - homo, agnus,
solum, semen); opimus (corpus, ager;
praeda opima fett, rikt byte); obēsus
(föräten, stoppad, däst); corpulentus, habitus
(hullig - sällsynta ord); adipatus (om kött,
hwari finnes mycket fett); unctus (= smord,
fettig, - om rätter - läcker); crassus (om jord);
nitidus (= skinande, blank af fetma,
hullighet bos, campus, jecur); altilis, saginatus
(göd-, gödd, boves altiles = fetboskap); feta
rätter dapes opimae (lautae), unctae; det
fetaste af en sak ipsa medulla rei; f. syssla
munus l. negotium quaestuosum,
uberrimum, (aurarium, Pt.); göra f.
pinguefacere, saginare; blifwa f., egentl.:
pinguescere; oeg. blifwa f. på ngt ex re quaestus
magnos et uberes facere; opimum reverti
ab alqo negotio (jfr Hor.: palma negata
macrum, concessa reducit opimum); derpå
skall han ej blifwa f. nihil ex ista re
lucrabitur.
Feta: f. och f. på ngt: saginare; fetas
pinguefieri, pinguescere.
Fetaktig: subpinguis.
Fetalier (gammaldags ord): cibaria;
edulia; res esculentae.
Fête (= Fest 2): celebratio; apparatus
lauti, celebres, exquisiti. -tera: magno
cum honore (lauto apparatu) accipere,
prosequi alqm.
Fethet: pinguedo, pinguitia, pinguitudo.
-lagd: habitior; corpulentus.
Fetma, f.: 1. fethet (hos menniskor och djur):
pinguedo, pinguitudo; obesitas. — 2. =
hull, sjelfwa den lösa kroppsmassan: corpus
amplum; opimi corporis habitus; adipes;
abdomen; han har blifwit af med sin
öfwerflödiga f. nimios, quibus laborabat, adipes
posuit; corpus amisit; förorsaka f. adipes
creare. — 3. markens f.: uber terrae,
fertilitas agri; hans huses f. lautae, opimae
res, dapes.
Fetma, v., rättare: Fetna: pinguescere;
saginari; pinguefieri; facere multum
corporis.
Fett: adeps; (marga - mergel - est adeps
terrae, Pn.); = fetma hos djur l. menniska:
adipes. -hinna: membrana adiposa.
Fiber: fibra.
Ficka: sinus, eg. barm, wecket mellan
tunikan och gördeln (cingulum, zona), i hwilket
romaren förwarade allehanda ting, ss.
penningar o. d., som wi bära i fickan: deraf in
sinum ingerere, in sinu habere, ex sinu
promere alqd; sinum laxare, expedire - för
att taga fram ngt; pera, marsupium,
crumena, saccus - alla dessa ord betyda icke en
wid klädesplagget fastsydd ficka, utan en pung
som bars om halsen l. kring lifwet l. fritt:
sticka ngt i sin f. in loculos demittere alqd
(Hor.), lucri facere alqd, in rem suam
convertere alqd; visitera ngns f-r sinum
alicujus excutere; knyta handen i f-n post
tergum minari alicui.
Fickformat: forma sinui l. perae apta.
-tjuf: sector zonarius (Pt. - Beutelschneider);
perenticida (id.).
Fideikommiss: fidei commissum.
Fiende: a. = landsfiende (quicum bellum
geras): perduellis (gammaldags ord), hostis
(eg. = främling - gäst, C. de Off. I. cap.
XII); (inimicus - Helvetii pop. Romani i-i,
Cs.); liks. fienden brukas ock hostis i sing.
kollektivt (Tarquiniensis, novus hostis,
Romanos fudit, L.); komma ss. f. hostem
venire, hostili animo, infesto agmine
venire; slå, förjaga f-n hostem fundere,
pellere; falla i f-ns händer in hostium manus
venire; förklara ngn för f. hostem
judicare alqm; behandla ss. f. pro hoste habere,
in hostium numero habere (= nedhugga)
alqm; f. på lif och död capitalis hostis;
blifwa f. alienari ab alqo; aftal med f.
pactiones hostiles (C.). — b. enskild fiende till
person: inimicus; oegentl. också hostis; ngns
fiende l. f. till ngn inimicus, (iniquus)
alicui, alicujus; ngns wärste f. inimicissimus
alicui l. alicujus; bitter f. acerbus
inimicus, mots. dulcis amicus (C.); wara l.
blifwa f-r inimicitiae sunt, ortae sunt,
simultas est, orta est inter eos; oderunt
inter se; simultatem exercent inter se
(lefwa som f-r med hwarandra); göra ngn
till sin f. inimicitias alicujus suscipere,
alqm a se alienare, abalienare. — c.
fiende till en sak: inimicus (veritatis cultores,
fraudis inimici, C. de Off. I. § 109);
aversus, alienus a re (aversus a Musis f. till
wetenskap och witterhet; f. till reformer a
novis rebus - quamvis salutares sint -
alienus, aversus); f. till arbete laboris fugiens,
wara f. till - äfwen: abhorrere a re (a
jurgiis till gräl); odisse (persicos - apparatus).
Fiendehand: falla för f. hostili manu
cadere. -land: terra, ager hostilis,
hosticus; hostile solum.
Fiendskap: inimicitiae, sällan sing.
inimicitia; simultas (groll); infensus, infestus
animus; discordia (twedrägt); inrotad,
bitter f. inveteratae, acerbae, graves
inimicitiae; lefwa i f. med ngn inimicitias,
simultatem gerere, exercere cum alqo; esse
in simultate cum alqo; fatta f. till ngn,
ådraga sig f. inimicitias capere, suscipere
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
