Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Filantropi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
levandam (ad homines juvandos) omnia
refert; amicus generi humano; qui se
natum ad homines juvandos, tutandos,
conservandos arbitratur (C. Tusc. I. § 32);
qui nihil humani a se alienum putat.
-tropi: hominum juvandorum studium;
humanitas; benignitas omne genus
humanum complectens, in omnes homines
propensa; en falsk f. mollis quaedam et
infirmitati humanae (vitiis humanis)
indulgens beneficentia.
Filbunke: sinum lactis; lac coactum.
Filfras: mustela gulo.
Filigramsarbete: opus filatim ductum,
(filatum).
Filning: (limatio), lima; fricatio
(gnidning); arbetet har ej ännu fått sin sista f.
ultima lima nondum accessit operi; utan
f. horridus, impolitus.
Filolog: grammaticus (skriftkunnig i. e.
som sysselsätter sig med att förklara skrifter -
γράμματα - till språk och innehåll; - till hans
uppgift hör enl. C. de Or. I. 187:
poētarum pertractatio, historiarum -
enkannerligen = mytologien - cognitio, verborum
interpretatio, pronuntiandi quidam sonus;
grammatice in duas partes dividitur, in
recte loquendi scientiam et poētarum
enarrationem, Qu. II. cap. 4 § 2 ff.);
philologus (mera literaturkännare i allm., jfr
Sen. ep. 108; se Lat. Lex.); jemförande f. qui
in linguis comparandis versatur; qui ad
naturam orationis humanae
cognoscendam omne studium confert; linguarum
investigator. -logi: grammatice; studium
literarum (h. e. γραμματικὴ, ἡ τῶν
γραμμάτων πραγματεία), quod profitentur illi,
qui vocantur grammatici; C. de Or. I. §
10; om begreppet och omfånget af
grammatice se under Filolog; jemförande f.
linguarum comparatio. -logisk: grammaticus;
f. lärdom earum rerum, quae in
grammatica versantur l. tractantur, scientia.
Filosof: philosophus; sapientiae
studiosus; sapiens (Laelius ille S.); doctus
(inter cuncta leges et percunctabere doctos,
qua ratione queas traducere leniter
aevom, ne te semper inops agitet
vexetque cupido, Hor.). -sofem: praeceptum
l. institutum philosophiae l. philosophi.
-sofera: philosophari; philosophiae se
dare, operam dare; f. öfwer ngt cogitare de
alqa re. -sofi: philosophia; nihil aliud est
p., si interpretari velis, praeter studium
sapientiae (C. de Off. II. § 5; de Or. I. §
212; Tusc. V. § 7 ff.). -sofisk: uttryckes med
philosophiae (gen. af philosophia), qui in
philosophia versatur, philosophorum,
philosophandi o. d.: f. insigt philosophandi
scientia (de Off. I. § 3); f-a skrifter libri,
qui in philosophia versantur, illi de p-a
libri (ibdm); f. beläsenhet, lärdom earum
rerum, quae in p-a tractantur, varia
cognitio, copia; f. skola, åsigt, lära schola,
ratio, praecepta, disciplina philosophi l.
philosophorum; f. diskussion, twist
disputatio, contentio philosophorum; f-t samtal
sermo de philosophia institutus; äkta f-t
lugn, f. grundlighet gravitas, subtilitas
philosophi, philosopho digna, qualis
philosophum decet; f. min vultus philosophi,
sapientis.
Filspån: scobs; ramenta (pl.).
Filt: coacta (n. pl.), coactile; (pannus
coactus l. e lana l. pilis coactis).
Filta: cogere (pannum).
Filthatt: pileus.
Filtrera: colare.
Filtsko: udo; impilia (n. pl.),
calceamentum (laneum, e lana coacta l. pilis
coactis).
Filur: veterator; homo improbus (i halft
skämtsam mening).
Fin: 1. i kroppslig mening: a. synonym
till tunn, smal, spenslig (mots. tjock, grof,
crassus): α. i allm.: subtilis (filum,
corium, farina, acies gladii); tenuis (lana,
acus; āer - mots. densus, concretus -;
natura animae, C., Lucr.); exilis, gracilis
(corpus, arundo); tener (späd). — β. med
bibetydelse af finbildad, wälbildad, nätt:
tener, teres, lepidus; bellus. — b. om röst
och om ljud i allm.: exilis; tenuis, tener,
gracilis; acutus. — c. fin för känseln, len
(mots. asper, horridus, durus); lēvis;
mollis; politus; teres (fin-, glattslipad, utan
kanter); nitidus (charta - finglänsande); fint
wäder mitis, lenis tempestas. — d. synon.
ren; af god, ädel, utsökt beskaffenhet: purus
(aurum, argentum); bonus, sincerus,
exquisitus, emendatus; delicatus (läcker); fint
bröd panis siligineus (af bästa hwete),
candidus; fint win vinum bonum, nobile,
generosum, primae notae; fina rätter cibi
delicati; fint tyg pannus subtilis,
optimus; det finaste af en sak flos (vini). — 2.
i oeg. men.: a. = obetydlig: tenuis
(discrimen). — b. om sinnena = fint, skarpt
uppfattande, åtskiljande: subtilis (palatum gom,
smak, Hor.); sagax (nasus, palatum); acer
(acerrimus ex sensibus nostris est
sensus videndi); acutus (oculus, visus). —
c. om förstånd, omdöme, smak, konstsinne och
deras föremål l. skapelser: subtilis (s.
disputator fin dialektiker; s. disserendi ratio, s.
disputatio fin dialektik, fin undersökning; s.
judicium fint omdöme; s. distinctio fin
distinktion; s. venustas, elegantia fint
skönhetssinne, fin smak); sagax (fin takt
sagacitas quaedam in periculis evitandis, in
vero inveniendo); intelligens (judicium
fint omdöme); elegans (med ren smak, ren -
poēma elegans); limatus (strängt noggrann,
korrekt); religiosus (= kritisk, sträng aures
teretes et religiosae); acutus (skarpsinnig);
argutus = uttrycksfull, sinnrik, pikant - os
argutum, a. caput (uttrycksfullt) fint
ansigte, fint hufwud; arguti oculi; argute
dictum fint infall; scitus, commodus (=
träffande, qwick), facetus, salsus (= qwick,
pikant - salse dictum fin pik; scite,
commode dictum, commoda, arguta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
