Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Folk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
f-t tenuiores; ignobilis multitudo; plebs
(eg. i politisk men. menigheten, i mots. till
patres); fattigt f. pauperes, inopes,
egentes; rikt f. divites; förnämt f. nobiles;
hederligt, hyggligt, ordentligt, aktningswärdt f.
boni, politi, probi, frugi, honesti
homines; bättre f. (i social men.) honesti cives,
boni viri (C. pro Sestio § 85; mots.
improbi, ibdm § 43; jfr optimus quisque § 97);
ogift f. caelibes; gift f. mariti; äkta f.
conjuges; uxor et vir; vir cum uxore; fint,
bildadt f. homines elegantiores, urbani,
politi; lärdt, literärt bildadt, literat f. docti,
eruditi, literati (homines eller, der hela
klassen menas, ensamt adjektiven); Claudierne
woro wackert f. omnis gens Claudia
pulchritudine insignis erat; det finnes f., som -
sunt, qui (putent l. dyl.); landets f. cives,
indigenae, se IV. — 3. pregnant =
menniskor i motsats till oskäliga djur l. = bildade,
hyfsade menniskor i mots. till wildar l. råa
menniskor: homines; politi, honesti
homines (i mots. till barbari, immanes): han
har aldrig warit bland f. nunquam in
(politorum) hominum coetum venit; han
utestängde sin son från umgänge med f. filium
ab hominibus relegavit et ruri habitare
jussit (C. de Off. III. § 112); göra f. af
ngn hominem reddere, expolire alqm (de
Or. II. § 40); a feritate ad humanitatem
excolere, deducere alqm; lefwa som f.
humano cultu vivere; wara (kommen) af f.
honesto loco esse. — II. folk i etnografisk,
nationel men. = folkstam, folkslag: gens,
natio (stundom med den skilnaden, att natio -
folkslag - är en gren af gens: propior est
ejusdem gentis, nationis, linguae
societas, C. de Off. I. § 53; Germani nationis
nomen, non gentis, T. Germ. 2; strängt
är dock denne skilnad ej öfwer allt iakttagen:
hos Cs. B. G. VI. 11 heter det om galler
och germaner non alienum videtur, quo
differant hac nationes, exponere; hos T.
Germ. 27 talas om singulae Germanorum
gentes); nomen (der det är fråga om hela
folket: nomen latinum, L. I. 50. 3; nomen
Romanum, II. 48. 8); råa, obildade f.
ferae, immanes, barbarae gentes l.
nationes; bildade f. humanae, excultae -;
främmande f. exterae gentes, nationes;
herrawälde öfwer alla f. imperium omnium
gentium (de Or. I. § 14). — III. folk i
borgerlig, politisk mening: 1. = borgerligt
samfund, större l. mindre (stat l. kommun), så
widt man tänker på personerna, ej på
institutionerna (res publica): populus (p.
Romanus, p. Albanus; Germaniae populos
nullis alios aliarum nationum connubiis
infectos propriam et sinceram et sui
tantum similem gentem exstitisse
arbitrantur, T. Germ. 4); ett sedligt, kraftigt,
försoffadt o. s. w. folk populus bene moratus,
fortis, incorruptus, languens, effrenatus
(de Or. II. § 35); magistratibus salus
populi summa lex esto, C. de Legg. III.
3. 6; ett fritt f. liber populus (de Or. I.
§ 30); civitas [ad consilium de re publica
dandum caput est nosse rem publicam
(statsskicket, det politiska tillståndet): ad
dicendum vero probabiliter nosse mores
civitatis (f-ts seder); särskildt hos Cs.
förekommer ofta civitas = populus, t. ex. B.
G. I. 4 civitas ob eam rem incitata armis
jus suum exsequi conabatur]; jfr i öfrigt
sammansättningarna. — 2. = inwånare,
medborgare i ett land: incolae; cives; populus
(brist på f. = folkbrist, se detta ord;
Norbani seditio ex luctu civium orta, de
Or. II. § 124); här finnes ej f. i landet agri
deserti sunt; summa solitudo, vastitas
est. — 3. med afseende på statens styrelse,
styrelseform och på politiska rättigheter: a. =
folket i dess helhet ss. statsmakt, i förhållande
l. i motsats till monark, råd, embetsmän;
enkannerligen = folkförsamling: populus; (i
Rom äfwen, i synnerhet i officielt tilltal till
folkförsamlingen) Quirites (Quirites populi
Romani, populus Romanus Quiritium):
summa est majestas, dignitas populi (C.
de Or. II. § 337); in civitatibus aut
penes unum aut penes principes aut penes
populum summa l. omnis vis, summa
rerum, respublica est; cunctas nationes et
urbes aut populus aut primores aut
singuli regunt (T. Ann. IV. 33; jfr C. de
Republ. I. § 65 ff.); cum populo (i. e.
folkförsamlingen) patribusque agendi jus esto
consuli -; jfr öfwer hufwud C. de Legg.
III. § 6. 10. 11; f-ts församling, det
församlade f-t se Folkförsamling; f-t beslutar
populus jubet, decernit; kalla f-t till
folkförsamling in concilium - advocare populum,
advocare concilium populi; föredraga
inför, hemställa till f-t rogare populum,
referre, ferre ad populum (hithörande uttryck
se närmare under Folkförsamling); f-ts makt
populi potentia; wän af f-ts makt amicus
potentiae populi (N.); popularis. — b.
folket i motsats till de adliga slägterna (patres,
gentes patriciae) eller de privilegierade
klasserna (patres, equites, nobilitas; Sa. Cat. 33;
Hor. Ep.) = menigheten (allmogen):
populus; plebs (C. de Legg. III. 9; om plebs
ss. folkförsamling se under Folkförsamling;
Cs. B. G. VI. c. 12 plebs Gallorum i
motsats till druides och equites; i motsats till
de förnäme, C. Tusc. I. 108; jfr I.); f-ts man
homo popularis (populicola, publicola,
plebicola). — IV. ngns folk: 1. = ngns
landsmän l. medborgare: cives (medborgare;
civium utilitati consulere; quis furor, o
cives!, Luc.); populares (= landsmän);
(patria, älska fitt f. amare patriam); mitt,
ditt, wårt o. s. w. f. mei, tui nostri o. s. w.
(nostri virtute multum voluerunt, C. Tusc.
I. § 2). — 2. ngns undersåtar: populus (tuus
hic populus, Hor. till Augustus); cives;
sörja, lefwa för sitt f-s wäl saluti populi,
publicae, civium incolumitati consulere,
servire. — 3. ngns husfolk, tjenstefolk:
alicujus familia, famuli, domestici; turba
alicujus = en furstes svit comitatus;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
