Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fogde ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
est in potestate senatus, paret
auctoritati senatus; totum se dat senatui; f. sig
efter hwarandra inter se obsequi, morem
gerere (syn. rätta sig). — c. f. sig i sitt
öde, i att göra ngt, i att ngt sker: modice,
patienter, molliter, humane, haud aegre
l. moleste ferre fortunam; aequo animo
ferre (se despici, vinci); f. sig i
nödwändigheten cedere, parere necessitati (jfr
Finna sig, Beqwäma sig); han f-de sig i att
göra afbön (victā pertinaciā) deprecari
induxit animum; animum vicit tandem, a
se impetravit, ut veniam peteret.
Fogde: procurator; vilicus (ladufogde).
Fogel se Fågel.
Foglig: (Foga sig 2): 1. om personer,
deras lynne m. m.: moderatus (hofsam),
facilis (medgörlig, resonnabel, billig: mores
moderati, faciles f. karakter, f-t beteende (se
Foglighet); wisa sig f. moderatum se
praebere, C. de Off. II. § 73; jfr conveniet in
dando munificum esse, in exigendo non
acerbum, in omnique re contrahenda -
aequum, facilem, multa multis de jure
suo cedentem, a litibus abhorrentem, C.
de Off. II. § 64; homines non acres, non
litigiosi, non pertinaces, non acerbi, de
Or. II. § 182); commodus (mores
commodi, C. de Am. § 54); tractabilis
(virtus non est dura et ferrea, sed tenera et
tractabilis, C. de Am.); modestus,
mansuetus, lenis, placidus (beskedlig, mild,
godmodig: o modestum ordinem, qui te
dimiserit!; animus mansuetus); remissus
(eftergifwen); summissus (undergifwen,
resignerad); temperans (sansad). — 2. om ord,
handlingar: mollis, lenis, modestus,
mansuetus; moderatus; han bad i f-a ordalag
modeste petivit; han befallte i f-a ordalag
mansuete, leniter, moderate imperavit;
f. styrelse moderatum imperium; f-a böner
modestae preces; f. fordran moderata
postulatio. -lighet: facilitas, mansuetudo
(morum, C.); moderatio (animi,
postulationis); modestia; bonitas; temperantia;
aequitas; mores faciles, commodi,
mansueti; ingenium moderatum, modestum;
commoditas (patris - godmodighet, Pt.,
Ter.); wisa f. moderatione uti, facilem
esse, moderatum se praebere; med f. se
Fogligt; med f. kommer man längst
moderatione plus proficitur, quam acerbitate
(errat, qui imperium putat validius aut
stabilius esse, vi quod fit, quam illud,
quod amicitiā injungitur, Ter. Ad.). -ligt:
moderate, leniter, mansuete (imperare,
administrare); modeste (petere); facile,
commode (concedere alicui alqd).
Fogning: 1. i abstr. men.: junctio,
commissio, conjunctio (et c., se Foga). — 2.
konkret = fog: junctura (verborum, Hor.);
commissura (digiti); compages (navis,
portarum); det går upp, brister i f-na
compages laxantur, solvuntur, fatiscunt,
rumpuntur.
Foliant: formae maximae (non
complicatae) liber.
Foliera: folia numerare.
Folk: I. = menniskor (utan plural): 1.
universelt och absolut: folket, folk i allmänhet
i. e. menniskor i allmänhet (utan motsats) l.
de ringare, mindre bildade, i motsats till de
i ngt hänseende framstående, eller de på ett
ställe wid ett tillfälle samlade: populus (i de
twå senare betydelserna: unus ex populo en
man af f-t, C. Brut. § 320; fit concursus
p-i in curiam; Tanaquil p-um e superiore
parte aedium alloquitur, L. I. 41. 4);
volgus; volgus hominum; homines volgo (=
menniskor i allm., allmänheten; artifices suum
quisque opus a volgo considerari vult,
C.; mense malas Majo nubere volgus ait,
Ov.; exquisitius quam volgus hominum
studuisse literis, C. Brut. § 322; non
sicut volgus, sed ut eruditi solent
appellare sapientem, C. de Am. § 6; volgo
homines eum statum rerum, qui sub Numa
fuerat, requirebant, L. I. 31. 7);
multitudo [mängden, allmänheten (publiken, C. de
Or. II. 337); concurrit, dilapsa est m.;
ex omni multitudine consentiens vox, L.];
folkets man homo popularis, civilis animi
(jfr III. 2); plerique, multi (mängden i
motsats till de framstående: plerique
principum mores cupide imitantur, C. de Off.
I. 140; unus de multis = en af f-t, C.);
turba (= folkhopen); utsprida bland f-t
divolgare (famā); wara i f-ts mun in
omnium ore esse; förakta f-ts omdöme volgi
opiniones, judicia spernere (jfr multitudo
och populus, C. Tusc. II. § 4); wara som
f-t är mest populi mores, consuetudinem
sequi, imitari; unum de multis esse; det
gick bland f-t ett rykte fama ferebat, erat;
quis populi sermo est?, Pt.; inför allt f.
palam, propălam; publice; f-ts prat, tal
sermo, rumores populi, volgi. — 2.
partikulärt: folk = några menniskor i allm. l.
med qvantitiva l. qvalitativa bestämningar:
homines; ej hafwa warit ibland (sett) f.
nunquam in hominum frequentia, in
celebritate, inter homines versatum esse; Timon
tålte ej att se f. Timon congressus
hominum fugiebat et oderat (C. de Am. § 87),
oculos hominum, lucem ipsam fugiebat;
annat f. alter (i motsats till subjektet sjelf:
nec sibi neque alteri utilis); alii, ceteri
(i mots. till andra objekt: nec suis neque
aliis l. ceteris utilis); helsa på f. salutare
eos, qui obviam veniunt; drifwa gäck med
f. eos, quibuscum vivit l. est, illudere;
en stor hop f. magna multitudo (hominum),
multi mortales; ungt f. adolescentes,
juvenes; gammalt f. viri, maturi viri (i mots.
till barn); senes (i mots. till ungt f.); klokt f.
prudentes (homines); sani homines
(sanos quidem homines a scribendo -
praestantiā suā - deterruit, C.); oförståndigt f.
stulti (homines); dåligt f. improbi,
scelesti homines; sämre f. sordida multitudo;
sordidi homines; turpis plebs; det lägre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
