Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fragmentarisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
colligere (C. de Or. I. § 187. 191);
Varros skrifter förefinnas nu mera blott i f-t skick
ex scriptis Varronis non restant nisi
membra quaedam disjecta l. divulsae
quaedam, quasi ex naufragio, particulae; f.
framställning singularum quarundam
partium dissipata tractatio, explicatio.
-tariskt: behandla ämnet f. carptim, passim
carpentem (Sa. Cat. 4; C. de Or. I. § 191)
scribere de re.
Frakt: 1. = skeppslast: onus navis. —
2. = betalning för transport å fartyg:
portorium; vectura; merces; vecturae
pretium; naulum.
Frakta: 1. vehere, advehere,
transportare navi; stundom i hwardagstal i allm. =
transportera: vehere, portare; f. sig =
berga sig: vitam servare; sibi consulere. —
2. = förhyra (ett fartyg): conducere. -are:
conductor.
Fraktbref: literae vectoriae. -gods:
merces (pl. af merx). -skepp: navis vectoria,
oneraria, mercatoria.
Fram: I. i rummet: 1. utmärkande rörelse
framåt i motsats till tillbaka, bakåt: a.
wanligen att återgifwa med pro, ex i
sammansättning med ett verbum (mots. re, retro):
kom f. procede; kom hit f. huc procede;
kom längre f. longius procede, propius
accede; träda f. prodire, exsistere; leta f.
eruere. — b. fram och tillbaka: huc et
illuc; ultro citroque; gå f. och tillbaka
ambulare; ire et redire (gå f. och åter); tänka
f. och tillbaka in omnes partes animum
dividere; tala f. och tillbaka alias aliter
dicere; in utramque partem (för och emot)
dicere; det är l. går f. och tillbaka med
honom, med hans helsa modo melius fit (ei),
modo deterius. — c. rätt f., rakt f.: rectā
(ire, contendere); protinus (pergeret p.,
quid retro fieret ne laboraret, C. de Div.
I. § 49); - säga sin mening rätt f.
simpliciter, aperte, sine ambagibus (vere), quid
sentiat, eloqui l. proloqui; wara rättfram
rectum, simplicem, apertum, ingenuum
esse (homines simplices et aperti, C. de
Off. I. § 109; commentarii Caesaris sunt
nudi, recti, C. Brut. § 262). — d. fram,
f. med i uppmaningar = tag, sträck, kom f.
o. dyl.: f. (med dig) procede; f. med handen
manum (porrige l. protende; latinet kan i
dylikt fall stundom bruka ensam ackusativ, t.
ex. finem aliquando, C. de Fin. II. § 17);
f. med brefwet cedo epistolam; f. med
rytteriet equitatum jube excurrere,
prorumpere!; f. med sanningen noli celare l.
dissimulare! (verum dicas velim); verum
audire volo; stundom äfwen utom
uppmaningens form, t. ex. jag måste fram
prodeundum est; viam mihi faciam necesse est.
— 2. utmärkande framkomst till ett mål,
wanligen att återgifwa med per i
sammansättning: komma f. till Rom på fjerde dagen
quarto die Romam pervenire; hafwa wi
ännu långt f.? multumne (quantum) restat
viae?; resekost, som icke räcker f. till resans
mål viaticum, quod ante consumatur,
quam eo, quo intendas, perveneris; wi
hafwa ännu ett stycke f. till staden etiam
aliquanto ab urbe absumus; - oeg.: få sin
wilje f. impetrare; mos geritur alicui; låta
ngn få sin wilje f. morem gerere alicui;
ad alicujus voluntatem sese accommodare;
(sinere se) exorari ab alqo. — 3.
utmärkande en punkt framom en annan: (ett stycke)
f. på wägen, längre f. - quum aliquantum
viae confeceris l. progressus sis -; f. emot
staden non procul, non longe ab urbe. —
4. = framtill: ante (et post); f. på bröstet
in adverso pectore; ful f. och bak et
adversus et aversus turpis. — II. i tid: längre
f. (= framdeles): mox, post, posthac,
aliquanto post [jag will tänka på saken längre
f. de hac re posthac l. alias videro;
härom längre f. (i föredraget) videro hoc
posterius, C. Cael. § 35; alio loco de
aratorum animo videro: nunc, quod abs te
mihi datur, accipio, eos tibi esse
inimicissimos, C. Verr. II. § 150]; f. på dagen,
natten multo jam die, multa jam nocte;
det warade, hade lidit långt f. på dagen in
multum diem l. diei; inclinato jam in
meridiem, in vesperam die; f., längre f.,
långt f. på sommaren, wintren o. d. jam parte
aestatis exacta; aestate adulta, summa,
affecta.
Framalstra: creare, gignere; wanligast i
pass. gigni, creari, nasci (om jordens,
naturens produkter - quae in terris gignuntur,
ad usum hominum omnia creantur, C.).
Framandas: exhalare (exanimare, C. de
Or. III. § 41).
Framarm: brachium. -ben: pes prior.
Framblicka: prospicere; solen blickar fram
ur l. mellan molnen sol inter nubes eluxit,
effulsit, interluxit, internituit (ex
turbido die serena lux rediit, L. I. 16. 2).
Frambog: armus.
Framblixtra: effulgere; enitere.
Frambringa: 1. om ljud ss. objekt = få
fram: edere: han kunde ej f. ett ljud sonum,
vocem edere (emittere) non poterat. —
2. (sällsynt) = framdraga, anföra (bewis l.
dyl.): proferre, afferre. — 3. = gifwa
tillwaro, alstra, producera: ferre (terra fert
fruges, viros - tales innumerabiles nostra
patria tulit, C.; agri, arbores ferunt
fructus; aetas fert viros); efferre (agri
fruges); (proferre, sällsynt); gignere (pisces
ova; gignit natura, terra); creare
(natura, terra creat; artis est proprium creare
alqd; errorem c. = förorsaka, anstifta);
procreare (= afla; omne animal sui simile
p-at); edere (fructum, fetus); serere
(satus divina stirpe; quale est istuc, quod
poētae serunt?, C. de Legg. I. § 1;
seminare, ibdm); fundere (i riklig mängd f. -
hanc copiam fudit illa aetas, C.); facere
(Deus fecit - skapat - omnia; non nati, sed
a Deo facti l. ficti ad dicendum, C. de
Or. I. § 116); efficere, invenire (dessa tre
sistnämda ord = frambringa i andlig mening,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
