Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fräck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fräck: impudens (så wäl i allm. som i
fråga om lättfärdighet); f. lögn mendacium
impudens, magnum; f. lagbrytare,
wåldswerkare audax; protervus; importunus; f.
= näswis petulans; f. i lättfärdigt tal,
åtbörder m. m. lascivus, procax, petulans,
inverecundus, profusus (jocandi genus,
C.); f. oförskämdhet prorupta, profusa
impudentia; f. i lastens öfwerdåd, f. lastbarhet
vitiis infamis, in libidines profusus,
flagitiorum impudentia, petulantia. -het: i
allm. impudentia, protervitas; f. i wåld,
öfwerdåd audacia, protervitas, insolentia;
f. i lättfärdigt tal l. handling lascivia,
procacitas, inverecundia; f. i att neka, ljuga
impudentia; os (durum negantis,
mentientis); hwilken f.! o os durum! o frontem
inverecundam (animi duritia, C.).
Fräckt: i allm.: impudenter; f. neka, ljuga
negare, mentiri impudenter; f. trotsa
lagen leges violare audacter; f. förorätta ngn
insolenter, importune, proterve violare
alqm; f. förlöjliga petulanter, lascive
exagitare, ludere; tala, skämta, handla f. (=
otuktigt, lösaktigt, lättfärdigt) lascive,
inverecunde, petulanter (flagitiose) jocari,
loqui, agere.
Fräjd: fama; existimatio; mot hans f.
war intet att anmärka bona existimatione
erat; nullum famae vulnus acceperat;
nullā erat aspersus infamiā; hafwa god,
dålia f. bene, male audire.
Fräjda: nobilitare; clarum facere l.
reddere; nomen alicujus nobilitare. -dad:
1. absolut: clarus, nobilis; inclitus (homo);
famā nobilitatus; famā celeber,
celebratus (urbs). — 2. wäl fräjdad (wälfräjdad):
nullius flagitii compertus; honestus.
Fräknar: lenticulae, lentigines; maculae
(si plura nitent, cur ego paucis offendar
maculis?, Hor.). -nig: lentiginosus.
Frälsa: servare, conservare (alqm,
vitam alicujus); salvum, incolumem
praestare, servare alqm; alicui salutem dare
(nulla re homines ad deos propius
accedunt, quam hominibus salutem dando, C.);
eripere alqm morte, periculo, de
miseriis (jfr Rädda). -are: conservator;
salvator (i kristlig mening).
Frälse: immunis (tributi l. vectigalium).
-bonde: colonus (redemptor), arator
praedii immunis. -hemman: praedium (villa)
immune. -man: dominus praedii
immunis. -stånd: nobilitas.
Frälsning: conservatio.
Främja: juvare, adjuvare; f. ngns bästa
commoda alicujus augere; f. ngns werk,
företag inceptis prosperos successus dare;
f. endrägt concordiam conciliare (jfr
Befordra).
Främling: advena (i allm. som kommit
till ett ställe, der han ej har hemma);
peregrinus (= som wistas i främmande land);
hospes (eg. = gäst, som njuter gästfrihet i
ett hus l. ett land); inquilinus, incola (=
bosatt f., person, som är bosatt i ett land, der
han ej eger borgares rättigheter - peregrini
et incolae est nihil praeter suum
negotium agere, C.); wara en f. på jorden
vitam quasi peregrinantem transire; wara
en f. i sitt fädernesland in sua patria
peregrinari (C.); wara en f. i sitt lands
historia, i dess lagar o. s. w. in rebus gestis
populi sui, in legibus, in jure hospitem
et peregrinum esse (C.), rudem, tironem
esse. -skap, -stånd: peregrinitas.
Främmande: 1. absolut = som tillhör en
annan, en annans hus l. slägt: a. i allm.:
alienus, extraneus (sättas i rörelse ej af
sin egen utan af f. kraft non sua vi, sed
aliena l. extranea moveri; f. lära skall man
ej förakta alienam disciplinam ne
contemnito, Cato; en fullkomligt f. person homo
alienissimus). — b. = gäst, som gästar ngn:
hospes; bjuda f. hospites invitare,
recipere, excipere; hafwa f. hos sig hospites
apud se habere. — c. = okänd, obekant:
ignotus. — 2. = som är ifrån l. tillhör ett
annat folk l. land: peregrinus; externus;
advecticius; f. land aliae terrae; resa i f.
land peregre proficisci; wistas i f. land
peregre vivere; peregrinari; resa (subst.)
i f. land peregrinatio; f. folk gentes
exterae, externae; f. seder mores, instituta
alieni, -a, peregrini, -a, externi, -a; det
f. (i motsats till det inhemska) res externae
(i mots. till res domesticae); ett f. uttal
vox peregrina, peregrina pronuntiandi
insolentia; hans uttal låter f. sonat
peregrinum (C. de Or. III. § 44); f. winer, tyger
vina, panni genera advecticia; (f. lärdom
doctrina advecticia et transmarina, C.).
— 3. om saker: till sin beskaffenhet f. för ngn:
a. = ny, owanlig, owäntad: novus; ignotus,
mirus; det föreföll mig så f., så f. för alla
mina föreställningar mihi plane novum
videbatur (a sensibus meis plane
abhorrebat; se b). — b. = ej tillhörande, ej
öfwerensstämmande, ej förenlig med -: alienus;
wara f. för alienum esse, abesse,
abhorrere ab alqo, ab alqa re; den tanken har
alltid warit f. för mig haec cogitatio a me
longe abfuit, hoc nunquam mihi in
mentem venit; detta fel ware alltid f. för dig
hoc vitium semper a te longe absit,
abesse volo; all förställning war honom f. ab
omni dissimulatione remotus erat. — 4.
om personer: f. på ett ställe, i en
werksamhet, för ett företag, för en person: hospes,
peregrinus, rudis alicubi, in re; ignotus;
alienus ab alqo; ab omni societate rei
remotus; de woro fullkomligt f. för hwarandra
inter se plane ignoti erant; en för mig f.
person homo a me alienus; han war
alldeles f. för de sammanswurnes planer ab omni
societate consiliorum, conjuratorum
remotus erat, nullam partem sumpserat
eorum consiliorum; nihil illi cum
conjuratis (commune) erat; han war alldeles f. för
offentliga göromål numquam in republica
versatus erat, nullam partem reipublicae
attigerat; jag är alldeles f. för frågan quid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
