Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Följdriktig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sanning blef han lagd på pinbänken iterum
quum vere loqui nollet, equuleo
impositus est; i f. häraf l. deraf, i f. af allt detta
hoc l. quod quum ita esset, haec l. quae
quum ita essent; quare; quam ob rem;
itaque (jfr Af). — 3. = logisk följd:
consequens; förhållande af f. (och grund):
consecutio (C. de Or. III. cap. 29);
consequentia; häraf är (blir) en f. sequitur,
consequitur; hinc efficitur, conficitur (med ut
och konj. l. ackus. och inf.); det ena är en f.
af det andra alteri alterum consequens
est; draga f-r (rättare slutsatser) af en sak
alqd concludere, colligere ex re, alqd
alqa re effici velle.
Följdriktig: consequens; consentaneus;
consectarius, f. slutsats recta conclusio;
det är en f. slutsats consequens l.
consentaneum est med ackus. och inf.; recte
concluditur, colligitur. -riktighet:
consequentia; consecutio. -riktigt: eadem ratione;
ratione, recte (concludere).
Följe: 1. eg.: comites alicujus; en konungs
l. förnäm mans (svit) comitatus; turba;
cohors; (comitatus om Germanernes följen,
T. Germ. 13. 14). — 2. = pack: turba;
pessimum hominum genus; faex civium,
civitatis. — 3. oeg.: hafwa i sitt f., i f. med
sig = medföra: (secum) habere; afferre;
lätja har mycket ondt i f. med sig desidiae
comites multa vitia sunt; desidiam multa
consequuntur vitia (jfr C. pro Mur. § 13);
sjelfswåld har i sitt f. många olyckor för det
allmänna ex licentia multa mala ad
calamitatem rei publicae redundant; ett helt
f. af laster turba, cohors, globus vitiorum.
Följeslagare: comes, socius (det förra ofta
i underordnadt, det senare i lika förhållande).
-erska: comes (f.).
Fönster: fenestra; (lumen); specularia
(= fönsterglas); litet f. fenestella;
fenestrula; öppna, stänga f. aperire, claudere
f-as; sätta in f. inserere f-as (insertae f-ae,
Vg.); facere f-am (ad lucem reddendam);
ljuset faller in genom f-n lumen se fundit
per f-as (Vg.; diversas percurrit luna f-as,
Ppt.); knacka på f-t pulsare, quatere
fenestras; slå ut f-t frangere specularia;
skymma, bygga för ett f. officere, obstruere
fenestrae, lumini; hus med många f.
fenestrata domus (Varr.); blindfönster caeca
fenestra; ett hus utan f. caeca domus
(cubiculum si fenestram non habet, dicitur
caecum, quod omnia lumen habere
debent, Varr. I. 1. IX. § 58). -båge:
compages fenestrae. -galler: clathri, cancelli
fenestrae. -glas: specularia (-iorum).
-karm: pluteus, margo fenestrae. -luft:
fenestra. -post: postis fenestrae. -ruta:
tessera, lamina specularis. -skärm:
umbraculum fenestrae.
För, adj.: (homo) amplo, magno
corpore, magni corporis (N. Iphicr. III. 1;
Dat. 3. 1); fortis; corpulentus (Pt.).
För, m.: prora; i fören, förut in prora,
proram versus.
För, adv.: 1. i eg., eftertrycklig betydelse:
nimis; nimium (n. loquax, C.); för mycken
nimius; nimis magnus, nimis multus;
anwända för mycken möda på ngt nimium
laboris l. nimis magnum laborem ponere
in alqa re; iakttaga för mycken försigtighet
nimia l. nimis magna cautione uti; för
mycket nimis; nimium (båda ss. nomen och
ss. adverb); nimis multum; (plus justo,
plus satis; ultra quam satis est, Hor.);
något, litet för mycket uttryckes ofta med blott
adjektiv i komparativ, stundom med tillägg
af paulo, t. ex. (paulo) loquacior ngt för
pratsam; för stor (till l. för) att major quam
ut l. quam qui, t. ex. för god att kastas
bort, för liten att wäcka afund melior quam
qui projici debeat, minor quam ut
cujusquam moveat invidiam l. quam cui
invideatur; för stor, för god till ngn major
quam pro mensura l. magnitudine, melior
quam pro dignitate alicujus; (äfwen i
fråga om mått med blott abl. comparationis:
calceus olim si pede major erit,
subvertet, si minor, uret, Hor.); för god qwinna
till sådan man uxor haud tali digna
marito, indigna tali marito, digna meliore
marito (dignus, cui pater haud
Mezentius esset, Vg. Aen. VII. 654); icke för
mycket! (= lagom i allt) ne quid nimis
(Ter.); göra för mycket af en person nimium
tribuere alicui; pluris, quam par est,
facere, nimis diligere, laudare, amplecti
alqm; göra för mycket af en sak rem,
magnitudinem rei in majus celebrare, augere
(öfwerdrifwa en saks betydelse); in alqa re
multum, nimium esse (C. de Or. II. § 17);
tragoedias agere in nugis (ibdm § 205);
fluctus excitare in simpulo (C.); nimium
operae studiique conferre in rem. — 2. i
sin swagare betydelse = särdeles, synnerligen,
just: nimis; admodum; du är allt för god
nimis benignus es; det war för roligt att
se dig här quam me juvat te videre!; icke
för roligt non nimis, non admodum
jucundum; non jucundissimum.
För, prep.: I. i bestämningar till verb och
adjektiv: 1. i rumsförhållanden: a. =
framför, utanför: ante (wid uttryck för rörelse
och hwila - ante se agere drifwa för sig;
currus stat ante portas wagnen står för
dörren); pro (wid uttryck för hwila - pro
portis stare; pro fronte exercitus, pro
contione, pro Rostris loqui); prae (wid
uttryck för rörelse - prae se agere, ferre).
— b. = i wägen för, så att ngt skymmes,
hindras, skyddas: ob; prae (det senare
nästan blott i sammansättning med verb med
dativ): hålla, sätta handen för ögonen ob
oculos tenere, oculis obtendere manum;
sätta täcke för fönstret fenestrae
praetendere velum; stå i wägen för ngn officere,
obstare alicui; sätta handen för strupen på
ngn gulam alicujus obtorquere; stå för
pilar och skott sagittis, jaculis se l. pectus
opponere, offerre. — c. = mot: ad: ligga
öppen för alla windar, för skott o. d. ad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
