Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Föra sig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
undersökning); f. ordet dicere, verba facere (pro
aliquibus). — e. f. (= bära, hafwa) ett namn:
gerere, habere nomen (t. ex. regis af
konung); (nomen est alicui). — 2. relativt:
a. f. bakom ljuset: fallere alqm; verba
dare alicui. — b. f. ngn i olycka, i förderfwet,
i willfarelse: in perniciem, in calamitatem,
in errorem inducere, adducere; f. ngt i
skölden animo agitare, volvere, moliri alqd.
— c. f. med sig: afferre, habere (senectus
affert gravitatem; maximas
opportunitates habet amicitia); äfwen kan detta uttryck
gifwas med gen. qualitatis: res est magni
laboris (för med sig stort beswär), magnae
difficultatis (jfr Medföra). — d. f.
(wanligare: bringa) ngn på en tanke: adducere
alqm ad cogitationem aliquam, injicere
alicui cogitationem, mentem, ut faciat
alqd; monere, admonere alqm de alqa
re; f. ngn på bättre tankar inducere (in
spem et) cogitationem meliorem (C. de
Am. § 59); f. ngn på andre tankar mentem,
consilium alicujus commutare; f. (bringa)
ett ämne på tal (å bane) sermonem
inducere, inferre de alqa re. — e. f. (=
bringa) ngn till ngt adducere, revocare (t. ex.
ad sanitatem - till besinning); f. sig (dat.)
till minnes ngt in memoriam revocare alqd;
in memoriam rei redire; f. ngn ngt till
sinnes monere, admonere alqm de re; f.
till torgs (hwad man wet) venditare,
jactare (scientiam). — f. f. ut se Utföra.
Föra sig: 1. (om kroppens hållning under
rörelse): f. sig wäl, illa incedere, se inferre
l. movere venuste, magnifice, decore,
indecore. — 2. f. sig upp = uppföra sig,
uppträda: se gerere; han förde sig upp som en
kung regio apparatu utebatur.
Förakt: contemptus, contemptio (=
orädd l. öfwermodig likgiltighet för ngt, trots;
c. mortis, doloris; hostium); despectus,
despicientia (sidwördnad; - stolt l.
högsinnad likgiltighet för ngt); fastidium, fastus
(= högfärd, förnämt, kallt förakt); f. för
timliga förmåner rerum humanarum
contemptio et despicientia (C.); (sordet res
alicui); f. för sin ringare nästa, för simpelt folk
inferiorum, infimi cujusque fastidium;
hysa f. för ngn l. ngt se Förakta; djupt f.
summa contemptio; alta despectio (C. ap.
Non.); wisa f. för ngt contemnere,
despicere, fastidire alqd; negligere alqm; med
ord, åthäfwor, handling wisa f. verbis,
gestu, re, quantopere contemnat et cet.
alqd, declarare, ostendere; vultu, gestu
fastidire, aspernari alqd; denna åtbörd
uttrycker f., i den ligger f. hic gestus habet
contemptum, fastidientis est; med f.
contemptim (audire, accipere), magno cum
fastu, fastidio; med f. bortkasta abjicere,
projicere; blifwa föremål för f., ådraga sig
f. contemni et cet.; in contemptionem,
in contemptum venire, adduci; ådraga
ngn f. contemptum, contemptionem afferre
alicui; med f. för yttre fördelar drog han
sig tillbaka i privatlifwet contemptis
emolumentis et splendore vitae in vitam
privatam recessit. -akta: contemnere [=
hafwa dålig tanke om ngns förmåga och i följd
deraf wisa förakt för, ej frukta, ej akta:
contemnuntur ii, qui nec sibi nec alteri, ut
dicitur (= som ordspråket lyder): in quibus
nullus labor, nulla industria, nulla cura
est, C. de Off. II. § 36; contemnere
pecuniam, mortem (jfr C. Tusc. V.),
dolorem, hostes; oratorem, philosophum (ngn
ss. talare, filosof]; despicere (eg. = anse för
simpel, se ned på, hafwa dålig tanke om en
saks wärde infra se putare, sese indignum
putare; - ofta sammanstäldt med
contemnere: despiciunt eos et contemnunt, in
quibus nihil virtutis, nihil animi, nihil
nervorum putant, l. c.; res humanas
contemnere et despicere); pro nihilo ducere,
parvi ducere (philosophi ea, quae
plerique vehementer expetunt, contemnunt
ac pro nihilo ducunt, C. de Off. I. § 28);
vile habere alqd; negligere (= wara
likgiltig för, ej bry sig om l. fråga efter
gloriam negligere, l. c. § 71; f. andras
omdöme negligere, quid de se quisque
sentiat, l. c. § 99; n. minas alicujus,
mortem); fastidire (= med förakt draga sig
undan för, rata); spernere (= försaka -
munera, voluptates); aspernari (försmå, afwisa);
wara att f. contemnendum, spernendum
esse; f. ngt mot (i jemförelse med) ngt
contemnere prae alqa re; jfr Förakt. -aktad:
contemptus; vilis; sordidus; wara f.
contemni; despici; sperni; negligi; en f. slaf
servulus vilis. -aktare: contemptor
(divom, Vg.; mortis); han war ingen f. af
bordets nöjen (kostföraktare) mensae delicias
non aspernatus est. -aktfull se Föraktlig.
-aktlig: 1. = wärd förakt: contemnendus,
(spernendus); contemptus, abjectus
(homo abjectus et contemptus, C.; vox c-a
f-t yttrande); vilis; sordidus, inquinatus
(ea ratio - bewekelsegrund - omnium est
inquinatissima et sordidissima); contemptu
dignus; foedus; turpis; göra ngn i ngns
öga f. contemptum alicujus l. apud alqm
afferre alicui; göra sig f. dedecus
contrahere (C.); in contemptum venire; f-t lif
vita contempta, sordida, turpis; f-t
uppförande mores abjecti, sordidi. — 2. = som
wisar l. uttrycker förakt; hånlig, föraktfull:
fastidii l. contemptionis plenus; (med
tadel) superbus; f-t uppförande superbia;
fastidium; f. min supercilium; vultus index
contemptionis; skicka ngn en f. blick
quantopere contemnat alqm, vultu et
oculorum conjectu significare; magno cum
fastu l. fastidio (= förnämt, högfärdigt
förakt) aspicere alqm; hafwa f-a yttranden om
ngn existimationem l. famam alicujus
laedere, violare; cum contemptu l. fastidio
loqui de alqo; superbe loqui de alqo;
(dicere se) contemnere alqm. -aktlighet:
1. vilitas; sordes, indignitas; f-n af ngns
börd generis sordes, humilitas; f-en i ngns
uppförande morum, factorum indignitas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
