Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Förundra sig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fuisse audaciae; det f-r mig mirum mihi
videtur. -undra sig: mirari, admirari;
stupescere; f-en eder icke, om l. att nolite
mirari, desinite mirari; han f-de sig öfwer
mitt lugn meam animi aequitatem
mirabatur. -undrad: admiratione motus;
commotus; stupens, stupefactus; han såg f. ut
mirari videbatur, mirantis speciem prae
se ferebat; (se Förwånad). -undran:
admiratio; stupor; falla i f., stanna i f.
stupescere, stupere (admiratione); till allas
stora f. cum summa omnium admiratione
(jfr det wanligare Förwåning).
-undranswärd: mirandus, admirandus; admiratione
dignus, mirus, mirificus.
Förunna: concedere, largiri, dare alicui
alqd (t. ex. libertatem, licentiam,
immunitatem); om helsan f-as mig si mihi bona
valetudine frui licebit -; f. ngn ledighet
otium dare, facere (Vg.) alicui; ett långt
lif f-des honom longa ei vita data est; det
f-des honom (den lyckan, glädjen) att rädda
sitt land huic contigit, datum est (jfr C.
de Or. II. § 105 raro illud datur, ut -
possis), ut patriam servaret; tillfälle f-s ngn
occasio, copia rei datur alicui (jfr
Beskära).
Förut: 1. i rummet: ante, prae; gå f.
anteire, praeire (ire prae, Ter.);
antecedere, praecedere (raro antecedentem
scelestum deseruit pede poena claudo;
praecedentibus instare, Hor.), antegredi;
komma med hufwudet f. praecipitem ire,
venire, ferri; komma med fötterne f. in pedes
consistere. — 2. i en skrift: supra; ante;
såsom f. är sagdt ut supra diximus,
significavimus. — 3. i tiden: ante; i
sammansättningar: ante, prae; i förhållande till det
närwarande l. förflutna: antehac, antea; tre
dagar f. tribus diebus ante; dagen, året f.
proximo l. superiori die, anno l. tempore
(jfr Förr); kort f. paulo, non multo ante.
Förutan: 1. = utan: sine; jag kan ej wara
honom f. illo carere non possum; wår bön
f. nobis non precantibus. — 2. = Utom:
praeter.
Förutbestämd: praefinitus, praestitutus.
-fattad: f. mening praecepta (temere
concepta) opinio; domaren bör ej komma med
ngn f. god l. dålig mening om målet judex
nihil praejudicati ad causam afferre debet.
Förutom se Utom.
Förutse: providere, praevidere,
prospicere, divinare (casus futuros reipublicae,
alqd futurum esse, quid futurum sit);
förutseende förmåga divinandi facultas, mens
divina. -seende: providentia.
Förutsäga: praedicere; f. ngns död alqm
moriturum esse, quando sit moriturus,
praedicere. -sägelse: praedictum,
praesagium; f-n gick i fullbordan evenit id, quod
praedictum erat.
Förutsätta: 1. med personligt subjekt:
sumere (C. de Nat. Deor. I. § 88. 98. 99);
pro certo ponere (alqd esse); credere;
putare; sperare; jag f-r sjelfwa händelsens
förlopp ss. bekant credo, vos audisse, quo
modo res gesta sit; jag förutsatte icke så
mycken insigt hos honom non putabam l. non
sperabam tantam in illo inesse
prudentiam; förutsatt, att jag lefwer så länge si
(modo) tam diu vitam produxero -; han
förutsatte stora kunskaper hos sina åhörare eos,
qui audiebant l. audituri erant, multa
didicisse volebat. — 2. med sakligt subjekt l.
i pass. (utan agent) = hafwa till sitt wilkor,
uttryckes medels omskrifning af hypotetiska
uttryck l. med verb, som uttrycka fordra o. d.:
t. ex.: wänskap f-r god karakter amicitia nisi
in bonis esse non potest; wältalighet f-r
(l. för att kunna blifwa talare måste f-as)
individuella anlag och mångsidiga kunskaper qui
orator futurus est, ingenio valeat et multa
didicerit necesse est; ett sådant yttrande
f-r småsinthet hoc dicere parvi animi est
l. parvi animi sit, si quis hoc dicat.
-sättning: 1. i subj. men.: sumptio (ss. handling
l. sak, C. de Div. II. § 508); id quod
sumitur l. sumptum est (premiss); initium,
principium; det är en falsk, förhastad f. falso,
temere sumitur alqd (assentiri alicui rei);
detta följer af dina gjorda f-r hoc efficitur
illis, quae sumpsisti; utgå från en f. ab
alqa re proficisci tanquam posita et
concessa; a falsis initiis proficisci, C. de Fin.
I. § 21; utgå från den f-n, att - alqd pro
certo (et concesso) ponere, quasi suo jure
sumere alqd esse (C. de Or. I. § 41);
under denna f. hoc posito (et concesso);
under den f. att - si modo l. modo (se
Förutsätta). — 2. i obj. men. = grundwal,
wilkor: fundamentum; (id, sine quo alqd
esse non potest); sakkännedom är
wältalighetens nödwändiga f. nisi res subest ab
oratore cognita, nulla potest esse
eloquentia (scribendi recte sapere est et
principium et fons, Hor.); rättwisans f. är
ärlighet fundamentum justitiae est fides;
jfr hoc (ɔ: bene dicendi) quasi solum
quoddam atque fundamentum est, verborum
usus et copia bonorum, C. de Or. III. §
151).
Förwalta: gerere, administrare (enskilda
och offentliga ting - negotium, res privatas
et publicas, munus, provinciam);
dispensare (pecuniam); procurare (f. i ngns
uppdrag - negotia et rationes; särskildt om en
kejserlig fogde - procurator); fungi, perfungi
(munere - statens embete); obire (res
rusticas); tueri (res privatas et
domesticas); praeesse (muneri, reipublicae).
-waltare: 1. i allm.: administrator. — 2. ngns
f. (fogde): procurator; actor (Pn., T.);
villicus (fogde på en villa). -waltning:
administratio; procuratio (se Förwalta); cura
(bonorum); dispensatio (pecuniae);
functio; perfunctio (honorum); öfwertaga f-n
af ngt alqam rem administrandam,
procurandam suscipere; i alla f-ns grenar in
omni parte reipublicae administrandae.
Förwandla: mutare, vertere, convertere
alqd in alqd (l. alqa re); plane alium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
