Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Glänsande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oeg. men.); candere (g. hwit); nitere (mera
= skina, t. ex. unguentis); g. fram enitere,
exsplendescere, emicare. — 2. särskildt:
g. (wilja g.) med ngt ostentare (t. ex.
ingenium), ad ostentationem (ingenii) uti
alqa re. -ande: splendidus, nitidus; en g.
wältalighet splendidum orationis genus;
g. hwit candidus, candens.
Glänt: dörren står på g. fores
semiapertae sunt (L.).
Glänta: g. på dörren fores leviter
aperire.
Glätta: levigare.
Glöd: 1. i eg. men.: pruna. — 2. i
bildliga uttryck: a. känslans, begärens g. ardor,
aestus, fervor animi, cupiditatum. — b. i
uttryck för förlägenhet l. ängslig wäntan: stå
(liksom) på glöder aestuare; exspectatione
ardere, cruciari.
Glöda: 1. eg.: candere; börja g.
candescere; g-nde kol candens carbo; samla g-nde
kol på sin owäns hufwud säges (i bibeln) den,
som wedergäller ondt med godt (maleficiis
rependit beneficia). — 2. i oeg. men.: a. om
inre, kroppslig wärme: ngns kinder g.
ardent, flagrant genae (subjecto igne; jfr
Vg. Aen. XII. 64: accepit vocem lacrimis
Lavinia matris flagrantes perfusa genas,
cui plurimus ignem subjecit rubor et
calefacta per ora cucurrit). — b. g. af
kärlek, entusiasm, hat o. s. w.: amore (fervere),
ardere, flagrare, incensum l. accensum
esse, aestuare; g-nde hat, kärlek odium,
amor flagrans, ardens; g-nde wältalighet
accensum, fervidum orationis genus.
Glödga: candefacere; g. win decoquere.
-gas: candescere.
Glödhet: candens; fervidus, fervens.
-panna: foculus; batillus; ignitabulum.
Glömma: 1. i allm.: oblivisci (alicujus
l. alqm, alicujus rei l. alqd; esse alqd);
dediscere (ngt som man lärt); oblivioni
dare alqd, in oblivionem alicujus rei
venire; memoriam rei amittere; g-as, blifwa
g-d de memoria alicujus excidere, ex
animo alicujus effluere; (obliterari, obrui);
det har jag g-t oblivio ejus rei me cepit,
excidit (mihi) ejus rei memoria; id me
fugit; jag hade så när g-t paene oblitus
sum; wara g-d in oblivione jacere,
oblivione obrutum esse; han är gömd och glömd
illius memoria una cum ipso occidit (jfr
C. de Am. § 104), exstincta est; i ngns
armar g. en del af sina sorger in complexu
alicujus partem maeroris sui deponere;
komma ngn att g. ex memoria l. animo
alicujus delere, exstinguere; dedocere
(alqm alqd - ngt inlärdt). — 2. i särskilda
betydelsesskiftningar eller förbindelser: a. g. af
liknöjdhet l. försumlighet: oblivisci;
negligere; negligentiā praeterire; g. sina
pligter officia negligere, praetermittere,
deserere; officii oblivio capit alqm (C.); g.
sina wänner amicorum oblivisci, amicorum
immemorem esse, amicos deserere;
amicis deesse (jfr d). — b. g. af öfwerseende
l. försonlighet: oblivisci (injuriarum);
immemorem esse (offensarum); nullam
adhibere memoriam rei, memoriam rei
deponere, ex animo abjicere. — c. g. af:
oblivisci alqd; alqd fugit alqm, excidit
ex memoria l. animo alicujus. — d. g. att
göra ngt: oblivisci facere alqd (Ter., Ov.);
omittere, praetermittere (facere alqd);
(ofta blott med negation l. med omskrifning -
januam non occlusit han har g-t att stänga
dörren; quos tutari debeant, desertos esse
patiuntur - de g. att hjelpa dem, de äro
förbundna att skydda); glöm ej att skrifwa till
mig memento literas ad me mittere. —
e. g. bort = glömma. — f. g. qwar:
oblivisci (in castra rediit paulo post, quod
se nescio quid oblitum esse diceret, C.
de Off. I. § 40); relinquere.
Glömma sig: oblivisci sui, suae
dignitatis, officii sui, temporis; non habere
rationem dignitatis (suae l. eorum,
quibuscum est, vel commodi illorum); non
videre, quid tempus postulet (C. de Or. II.
§ 17); (ofta blott = wara glömsk
immemorem, obliviosum esse); han g-de sig ända
derhän, att han ej tackade wärden adeo, quid
tempus postularet, oblitus est, ut hospiti
gratias non ageret; g. sig qwar på ett ställe
diutius morari alicubi (fallente tempus
studio).
Glömsk: 1. ss. en beständig egenskap:
obliviosus. — 2. faktiskt = glömmande l. som
glömt: immemor, oblitus (abi - hinc ad
sponsum, oblita fratrum, oblita patriae).
Glömska: oblivio; råka, falla i g.
oblivione deleri, obliterari, obrui, obscurari,
exstingui; bringa i g. in oblivionem
adducere alqd, oblivione obruere alqd;
begrafwa ngt i ewig g. perpetua oblivione
quasi obruere alqd; det skall aldrig falla i
g. memoriam illius rei nulla delebit
oblivio, ejus rei memoria nunquam
exstinguetur; rädda undan g-n ab oblivione
hominum vindicare alqd; af g. per
imprudentiam.
Glömskhet: oblivio, immemor ingenium
(C. Brut. § 218, 219); memoria hebes,
vacillans, infirma.
Gnabb: altercatio, querimonia (inter se
familiarium); litet g. ibland skadar intet grand
parvis querimoniis magnus amor non
divellitur.
Gnabbas: altercari (familiariter).
Gnaga: 1. eg.: rodere, arrodere; terere;
g. af abrodere; g. sönder corrodere. — 2.
oeg.: a. (sällan) om personliga subjekt:
rodere (amicum, Hor.). — b. smärtan, oron,
samwetet g-r ngn: dolor, cura, scelerum
conscientia mordet, exedit (pungit,
stimulat, vexat, coquit) alqm; blott mitt
samwet’ mig ej g-r modo conscientiae angoribus
caream. -are: (ss. zoologisk klass) glires.
Gnat: morosa querela l. querimonia.
Gnata: queri; jurgare.
Gnatig: querulus, difficilis (jfr Hor. A.
P. v. 173); morosus. -tighet: morositas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
