Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Gnet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gnet: lens (lendis).
Gnetig (= petig, om handstil): minutus.
Gnida: 1. absolut: fricare; terere
(terendo oculos lacrimulam exprimere, Ter.).
— 2. med prepositioner: a. g. af: defricare,
deterere. — b. g. in: infricare; g. in
kroppen med olja corpus oleo fricare. — c. g.
ngt mot ngt: fricare alqd alqa re (t. ex.
arbore costas, Vg.); affricare alqd alicui
rei; atterere rem rei. — d. (intr.) g. på
ngt: g. på ett instrument fides terere;
(miserum disperdere, decantare carmen); g.
på styfwern = wara karg, snål in dando l.
solvendo parcum, tenacem esse. -are:
homo tenax (pertinax i ordlek, Pt. Capt. 287),
restrictus, avarus, sordidus, illiberalis,
sordide parcus l. tenax, sordidae
avaritiae. -eri: sordes; tenacitas; illiberalitas;
avaritia. -ning: fricatio, fricatus; tritus.
Gnidsten: pumex.
Gnissla: stridĕre l. stridēre; gemere
(rota gemit tractu, Vg.); g. med tänderna
(dentibus) frendere. -ande: stridor;
gemitus; dentium stridor.
Gnista: scintilla; scintillula; gifwa, kasta
g-r från sig scintillas emittere; igniculus
(i bildlig mening); g. af dygd igniculus,
semen virtutum (C. Tusc. III. § 2);
scintillula virtutis (C.); ännu ”fanns der qwar
af lif en g.” scintillula vitae (animae)
supererat; utsläcka den sista g-n af hopp
extremam spem exstinguere; själen är en g.
af en himmelsk låga igneus est (animae)
vigor et caelestis origo, Vg. VI. 730; (jfr
aurāi simplicis ignis, ibdm 747; divinae
particula aurae, Hor.; ex mente divina
delibatos animos habemus, C.); icke hafwa
ngn g. af hederskänsla omnem pudorem
exuisse; om du har qwar ngn g. af kärlek
för mig si quid in te residet pristini erga
me amoris.
Gnistra: scintillare; micare; fulgere;
hans ögon g-de oculi ardere (C. de Or. II.
§ 193), flagrare videbantur.
Gno se Gnugga.
Gnola: decantare (cantilenam på en wisa);
cantillare.
Gnugga: 1. eg.: fricare, terere; tergere;
g. händerna af förtjusning exsultantem
gaudio manum manui affricare l. atterere;
g. ögonen oculos terere; g. sömnen ur
ögonen somnum abstergere oculis; g. sig i
pannan frontem perfricare. — 2. (gno,
gnugga) oeg. med personligt subjekt: (= hålla
warm, sätta åt) exercere, agitare, vexare;
(= preja) emungere.
Gny, v.: strepere (coetus hominum s-it,
arma, litui s-unt); winden gnyr ventus
stridit, fremit, remugit, bacchatur; han gnyr
(= klagar, ömkar sig) queritur (quiritat),
gemit.
Gny, n.: strepitus, fremitus, murmur
(multitudinis, armorum strepitus;
fremitus venti, armorum; murmur vulgi,
nemorum); en persons (= klynkande) querela,
gemitus.
Gnägga: hinnire; hinnitum edere; g.
efter ngn l. ngt adhinnire med dativ. -ande:
hinnitus.
Gnäll: gemitus (hominis; rotae).
Gnälla: 1. om personer: gemere, queri.
— 2. om saker: stridere, gemere. -ande:
ett g. läte gemitus, stridor.
Gnöla: precibus instare; mendicari.
God: I. i allm. = wäl beskaffad, i sin art
god: bonus; probus; g. hustru, g. konung,
talare, fältherre o. s. w. bona uxor, bonus
rex, orator, imperator; g. latinare
latinarum literarum peritus (peritissimus,
scientissimus); g. latin latini sermonis
integritas; incorrupta latinitas; emendatus
sermo latinus; uttrycka sig på g. latin pure
et latine dicere; g. jurist juris
peritissimus; g. kristen pius religionis christianae
cultor, religioni christianae pie deditus;
g. wän bonus amicus (= god, trogen ss.
wän; ngns gode wän alicui l. alicujus
amicus, familiaris l. familiarissimus); goda
seder boni, probi (honesti) mores; g. syn,
goda ögon, öron, godt minne acres oculi,
aures, acris memoria; (acer visus, firma
memoria); godt hufwud bonum,
praeclarum, acre ingenium (mots. tardum i.); goda
anlag bona indoles; godt tillfälle tempus
opportunum; occasio; copia; g. wara merx
bona, proba; godt win vinum bonum
(generosum, nobile = ädelt, berömdt); godt
wäder bona tempestas; godt wäglag via
bona, expedita; g. helsa bona valetudo,
firma v.; godt hull opimus, plenus
corporis habitus; g. författning bona
constitutio; befinna sig i g. författning bene
constitutum, comparatum esse; bene se
habere; wara i sin goda rätt bono, optimo,
suo jure facere, tenere alqd; godt arbete
opus accuratum, diligenter perfectum;
lika g. som ngn par alicui; nu äro wi alltså
lika goda jam sumus ergo pares; g. nog
satis bonus; för g. för l. till ngt dignus
meliori fortuna, uxore o. s. w.; melior
quam pro alqo, pro alqa re; för g. till ngn
indignus alqo; g. stil elegans orationis
genus; g. som gull aureus; hålla sig för g. till
ngt infra se, se indignum putare alqd;
taga ngn för g. probare, accipere, non
aspernari, non respuere alqm. — II.
särskildt: 1. om personer och deras egenskaper,
sinnelag m. m.: a. = dygdig, rättskaffens,
ädel: bonus (esto bonus miles, tutor
bonus -, Juv.); probus; honestus; sanctus;
g. man vir bonus, honestus, probus, bene
moratus; goda seder, g. karakter boni
(honesti) mores; g. familj gens, familia
honesta; född af g. familj bono, honesto
genere l. loco natus, ortus; en g. gosse puer
probus, honestus, sanctus (dygdig); g.
ordning, tukt honesta, bona disciplina; g. son
pius filius; g. handling bene factum. —
b. = wälwillig, wänlig mot ngn l. absolut:
bonus; benignus; beneficus (= wälgörande);
facilis (= medgörlig); commodus
(förekommande); indulgens (öfwerseende); mitis (=
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
