Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - God ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke wred, spak); lenis (mild, godlynt);
placidus (from-, godsint); g. emot ngn bonus,
benignus, beneficus in alqm; godt hjerta
benignus animus; göra ngn g. igen placare
alqm; blifwa g. igen placari; (mitescere);
icke hafwa godt i sinnet male cogitare;
alltför g. nimis indulgens; icke wara g. på ngn
iratum esse, offensum esse alicui; godt
(= wänligt) lynne natura benigna, comis;
mores faciles; du är allt för g. nimis
benignus es; benigne; g. sämja, godt
förhållande gratia; concordia; lägga ett godt ord
för ngn commendare alqm; deprecari pro
alqo; i g. afsigt bono consilio; ett godt lif
(får) vir bonus, placidus ut ovis). — c.
särskildt märkes: wara så god: tam facilem
se praebere (Hor.), ut faciat alqd; non
gravari (dignari) facere alqd; war så g.
och säg mig dic, si commodum est. — d.
om personers sinnesstämning = jemn, lugn
(glad): aequus (animus = godt mod, lynne);
bonus; wara wid godt mod aequo l. bono
animo esse. — e. god man: arbiter;
fiduciarius. — 2. om saker: a. = ljuflig,
behaglig: bonus; jucundus; suavis; dulcis;
laetus; g. mat cibus suavis, jucundus; hålla
godt bord cibo (epulis) exquisito, jucundo
uti; victum jucundum, exquisitum
praebere alicui; lefwa gode dagar, hafwa gode
dagar bene, jucunde, commode, laute
vivere; rebus secundis, secunda fortuna uti,
frui; göra sig gode dagar genio indulgere;
delicate vivere; se molliter curare;
voluptatibus, jucunditati se dare; goda
underrättelser laeti, boni nuntii; god dag se
Dag 3 b. — b. = gynsam, fördelaktig,
lämplig, nyttig: bonus; secundus; utilis; aptus;
commodus; opportunus; g. wind ventus
secundus; g. lycka fortuna bona, prospera,
secunda; res bonae, prosperae, secundae;
goda omständigheter rei familiaris status
commodus; mycket goda omständigheter
amplae fortunae, facultates; goda tider
tempora laeta, bona; befinna sig i goda
omständigheter satis locupletem, satis divitem
esse; omnia, quae ad vitae usus
pertinent, cumulata et expleta habere; in
bonis fortunis vivere l. esse; wara glad i den
gode dagen in bonis rebus laetum esse;
fortunae prosperitate grato animo frui (tu
quamcunque deus tibi fortunaverit
horam, grata sume manu, Hor.); godt för
ngn utile alicui; intet är så ondt, att det
ej är godt för ngt nihil tam malum est,
quod non (quin) ad aliquam rem utile
sit; godt tecken signum l. omen bonum,
faustum, secundum, laetum (erubuit: salvus
est - han rodnade: det är ett godt tecken,
Ter.); det är mannen ej godt att wara allena
solitarium l. caelibem vivere viro haud
commodum est. — c. = riklig, ymnig,
gifwande: bonus; largus; fructuosus; hafwa
godt förråd på ngt abundare alqa re
(copiā alicujus rei); goda inkomster largi
reditus; g. rörelse, godt embete quaestus
fructuosus, munus fructuosum, quaestuosum.
— d. = lätt: facilis: det är ej godt att
säga, att förutse dicere, providere haud
facile est; han är ej g. att besegra non facile
vincitur. — e. = billig: för godt pris, för
godt köp: parvo emere, vendere alqd; fal
för godt köp vilis. — f. = betydlig, dryg:
bonus; satis magnus; spissus; en g. del
bona pars; ett godt stycke wäg aliquantum
viae; en g. timma spissa hora; jag har
wäntat en g. timma plenam horam, non minus
horam exspectavi; i g. tid tempore;
mature, tempestive; det är ännu g. tid
etiamnunc satis temporis superest; non opus
est festinato; det är en g. tid sedan -
jamdudum est, postquam (factum est l. est).
— g. hafwa (ett) godt öga till ngt l. ngn:
cupere, appetere, petere alqm, alqd; i
fiendtlig mening (= wilja åt, söka att skada):
imminere alicui (exitio alicujus), petere
alqm; - ngn har g. lust libet alicui facere
alqd; (fert animus); godt utseende bona,
honesta, liberalis facies, species; - g. wilja
bona, benigna, benefica voluntas
(voluntate beneficā benevolentia movetur, etiam
si res forte non suppetit, C. de Off. II. §
32), liberalis voluntas (ibdm § 52; jfr Ov.
Met. VIII. 678 nec iners pauperque
voluntas). — III. absolut l. substantivt
anwändes neutr. i följande former: 1. gå i god för
ngn l. ngt: spondere pro alqo, alqd
futurum esse. — 2. det goda l. tillsammans med
en genitiv ensamt goda: bonum, honestum
det goda i abstr. mening, det förra i allm.
(mots. malum), det senare i sedlig mening
(mots. turpe); bona (n. pl.), res bonae;
commoda; det högsta goda summum
bonum; det absoluta goda (principen för det
goda) finis bonorum; ett godt samwete är
menniskans högsta goda rectā conscientiā
nihil homini melius est; denna werldens
goda hujus vitae commoda l. bona; dela
med sig af sitt goda med sin nästa bona sua
communicare cum altero, communes
utilitates in medium afferre. — 3. godt: a.
göra (ngn) godt = hjelpa: bene facere,
benigne facere (C. de Off. II. § 52; L. IV.
14; Sa. Cat. III.); absolut: liberalitate,
beneficentia uti. — b. göra godt (med sakliga
subjekt) = gagna, lisa: prodesse; utilem
esse; juvare (corpus, animum alicujus);
delectare; baden ha gjort honom godt usus
aquarum ei profuit, usu aquarum vires
ejus recreatae, confirmatae sunt, ille
recreatus est; bestraffningen har gjort
(honom) godt castigatio ei (ad mores
emendandos) utilis fuit, castigationis
severitate ejus sunt emendati mores; det gör
godt (i hjertat) att höra omtalas exempel på
ädelt sinnelag juvat (animum) pietatis,
liberalitatis audire exempla; det gjorde godt
att höra bene narras; (beas, Com.); ah, det
gjorde godt quam hoc suave! (C. de Fin. II.
88); quam juvat!; mirum in modum
recreatus sum; (quam me beavit, Com.). —
c. godt: (i uttryck för bifall): recte; bene;
euge; laudo; - age, age sane (= nå wäl,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
