Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Granskande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
suam l. alicujus); exquirere alqd (Verris
vitam ad - efter - antiquae religionis
rationem e. nolite, C.); ponderare,
perpendere (eg. wäga; bedöma; jfr C. pro Mur.
§ 11); lustrare (oculis alqd); examinare,
exigere (det förra eg. om wägande, det
senare i synn. om mätande granskning; t. ex.
exigere opus g., afsyna ett byggnadsarbete);
percensere alqd; excutere (eg. = utskaka,
”visitera”; oeg.: excute intelligentiam tuam,
ut videas, quae sit in ea species, forma,
notio viri boni, C. de Off. III. § 81); g.
räkenskaper rationes dispungere,
expungere; g. en grundsats rationem in judicium
vocare, ponderare, examinare; g.
(handlingarne i) ett mål literas l. tabulas
diligenter inspicere; causam cognoscere; g.
ett literärt arbete (en annans) in librum
inquirere; librum examinare; om
granskningens framläggande i tal l. skrift: existimare,
judicare de libro (reprehendere librum
= göra anmärkningar mot boken); på nytt
g. eget arbete retractare. -ande: kasta en
g. blick på ngt oculis lustrare; undgå det g.
ögat oculos (aciem) inquirentis fugere,
fallere. -are: 1. i allm.: qui inquirit in
rem; inquisitor; censor. — 2. särskildt =
kritiker, literär l. konstförfaren granskare:
existimator; judex; sakkunnig, sträng,
wälwillig g. callidus, severus, benevolus
(candidus) existimator. -ning (jfr Granska):
inquisitio; spectatio; recensio (mönstring);
dispunctio (rationum af räkenskaper);
examinatio, examen; domares g. cognitio; g.
af literärt arbete l. konstwerk spectatio
(operum); existimatio; sträng g. severa
inquisitio; komma under g. inspici; in
judicium vocari; spectari; resultatet af min g.
är detta re quaesita et examinata
(pensitata, cognita) hoc censeo; ingenting
undgick hans g. aciem inquirentis nihil
fugiebat; wid en sorgfällig g. blir det klart
diligenter rem lustranti, consideranti
apparet.
Granskog: silva abietina.
Grant (jfr Grann): 1. = noga, klart, skarpt:
acriter, acute, diligenter, accurate
(videre, animadvertere); bene, clare. — 2. =
sirligt: ornate, concinne, picte.
Grassera: grassari (in provincia
superbe); sjukdomen g-de mycket, häftigt morbus
late vagabatur, vastabat; late stragem
faciebat; g-nde farsot pestilentia (lues) late
vagans.
Gratial: gratificatio; stipendium
extraordinarium, gratuitum.
Gratist: qui gratis, gratuito accipit alqd,
instituitur.
Gratulant: gratulator; skara af g-r
gratulantium turba. -lation: gratulatio.
-lationsskrifwelse: epistola gratulatoria;
gratulatio per literas missa. -lera: gratulari
alicui alqd l. de alqa re (ngn till ngt).
I. Gravera (latinskt ord): gravare,
premere, urgere alqm; molestum, grave esse
alicui; låt det ej g. dig (= ditt sinne) noli
hac re moveri (jfr i denna - subjektiva -
anwändning Förtreta, Förarga); en g-nde
beskyllning grave crimen; detta war mest g-nde
för den anklagade haec maxime premebant
reum; af skuld g-ad egendom aere alieno
obligatum praedium (wanl. blott i
sammansättningen: ograverad).
II. Gravera (besl. med Graf, Gräfwa):
incidere, insculpere alqd in aere, lapide l.
in lapidem, aes (i koppar, i sten); g. ngt
(med ngt) incidere, caelare alqd (auro,
argento).
Gravitera: suis (paribus) examinatum
l. libratum ponderibus pendēre l. moveri;
jorden g-r kring solen circum solem -
convertitur, fertur terra (suo nutu librata).
Gravitet: gravitas; pondus; molimen.
-tetisk: gravis.
Gravyr: caelamen; signum incisum,
insculptum, caelatum.
Gravör: caelator; sculptor.
Gredelin: purpureus.
Greflig: (qui) comitis (est), t. ex. g.
wärdighet dignitas comitis. -skap: dignitas
comitis (= grefwewärdighet).
Grefwe: comes (jfr T. Germ. c. 12. 14);
(komma) i g-ns tid in ipso articulo
(temporis).
Gren: 1. eg. (g. af träd): ramus; liten g.
ramulus; torre g-r ramalia; g. på winstocken
palma, palmes; grön g. frondens ramus.
— 2. oeg.: a. g. af en flod: brachium
(fluvii); cornu (Nili VII cornua, Ov.);
(Danubius in Ponticum mare sex meatibus
erumpit, T. Germ. 1); g. af ett berg ramus
(Pn.), pars, cornu. — b. = skref på en
menniska: inguen. — c. g. på ett stamträd:
ramus stemmatis (Ps.); - g. af en slägt:
familia, stirps gentis. — d. lärdomsgren:
disciplina; doctrina; ars; studium;
hemmastadd i alle g-r af menskligt wetande in
omni scientiae genere, in omni arte
versatus. — e. en wetenskaps g-r: partes
artis. — f. förwaltningens, styrelsens g-r:
partes reipublicae.
Grena (= skrefwa): varicare, divaricare
(crura).
Grena sig: 1. eg.: in multos ramos
diffundi, dispergi; silvescere, spargi ramis
(jfr C. de Sen. cap. 15). — 2. oeg.:
wägen g-r sig in diversas partes, in divortia
scinditur, finditur (se findit).
Grenig: ramosus; ramis diffusus.
Grensle: divaricatis cruribus, varicus
(insidere, sedere, equitare - sitta, rida g.).
Grep: furca (stercoraria); pala; tridens
(quo purgantur stabula).
Grepe: ansa; kärl med g. vas ansatum;
(capedo).
Grepp: 1. = gripande, tag: a. eg.:
prehensio; med ett kraftigt g. öppnade han
dörren fortiter apprehensa clavi januam
reclusit; g. i strängarne tactus chordarum.
— b. oeg. (jfr Konstgrepp): artificium
quoddam; ars; ratio; ett skickligt g. callidum
artificium; göra ett lyckligt g. feliciter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
