Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Gripande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
excipere (cadentem); sustinere. -ande (jfr
Gripa I. 2. c): i allm.: ad animos
commovendos aptus l. accommodatus; gravis; -
miserabilis (som wäcker medömkan); atrox
(hemsk, skakande); ett g. tal gravis oratio;
ett g. (hemskt) skådespel atrox (foedum)
spectaculum.
Gris: porcus; porcellus; köpa g-n i säcken
quid emat, non videre.
Grisa: porcos eniti, parere.
Grisett: libertina.
Grissel, Grissla: pala furnaria.
Gro: 1. eg. och absolut (om fröet, som af
jordens wärme och fuktighet uppmjukas,
utwidgas och utwecklar sina organ, ss. beskrifwes
af C. de Sen. § 51: terra semen vapore
et compressu suo diffundit et elicit
herbescentem ex eo viriditatem; ordet Gro
är stam till Grön): germinare; herbescere;
pullulare; adolescere; (provenire, prodire,
se promittere, surgere utmärka mera: skjuta
upp); medan gräset gror, dör kon - ordspråk
om tillredelser, som börja först, när behofwet
tränger på (pacem si vis, bellum para). —
2. gro fast, gro in, så wäl om fröet som i
allm. = sätta sig fast, rota sig in:
inolescere (libro i barken - om ympqwisten -, Vg.;
jfr i oeg. men. Aen. VI. 737); innasci;
increscere; inhaerescere; coalescere
(surculus). — 3. gro igen, i hop, om grafwar,
sår o. d.: obseri (herbis o. d.); coalescere,
coire. — 4. ngt (harmen, sorgen, det) gror
i ngn: dolet aliquis; dolet alicui; inique
fert alqd; stomachatur, indignatur alqa
re; (dolor in venis medullisque penitus
insedit, penitus inveteravit, C.; manet
alta mente repostum judicium Paridis
spretaeque injuria formae, Vg.; iram
revolvit, T.).
Grobian: homo agrestis, impolitus,
importunus.
Groda: rana (coaxat).
Grodd: germen.
Grodläte: clamor, cantus ranarum. -råm:
ranarum ova. -unge: ranula; ranunculus.
Grof (i allm. mots. fin, subtilis, tenuis):
I. i materiel mening: 1. (syn. tjock, fast till
sin konsistens): crassus (corpus, farina;
filum, toga); pinguis (toga); gravis (cibus);
plenus. — 2. (syn. sträf, rå, groft arbetad):
asper (skroflig); rudis; horridus; g-t papper
charta aspera (för känseln g.), rudis; g.
wäfnad rude textum (Ov.; jfr 1); g-t bröd
panis simplex, durus (secundus,
secundarius). — 3. (syn. otymplig, stor, trubbig, bred
o. d.): vastus; grandis; latus; magnus; g.
karl, g. kroppsbyggnad homo vastus, forma
corporis vasta, grandis; habitus corporis
opimus, latus; g. penna (skrifstift) calamus
lato acumine, obtusus (trubbig); g. skrift
literae grandes, vastae; g-t artilleri
(magna) tormenta (n. pl.); g-t nät rete
grandibus maculis (Varr.), rarum. — 4.
särskildt om ljud, röst: plenus (fyllig); magnus;
vastus; horridus, asper (sträf). — II. om
icke materiella subjekt: 1. i allm. i mots. till
fin, fint utförd, som fordrar konstfärdighet,
skarpsinnighet o. s. w.: crassus, pinguis (jfr
de från wäfnad l. spånad hemtade uttrycken
crassa, pinguis Minerva); g-t arbete opus
grave, durum, fabrile, servile; lemna den
gröfre delen af arbetet åt sina biträden eam
partem operis, quae minoris sit
sollertiae aut acuminis, ministris tradere. —
2. (om personer och saker) = obildad, ej
förfinad: horridus; durus (C. de Off. I. §
129); impolitus; rudis; agrestis; incultus;
rusticus; g-t folk homines agrestes; g-e
seder mores horridi et impoliti. — 3. =
ohöflig, oförsynt: inhumanus, importunus,
asper; g-t owett aspera convicia; karlen
blef g. male dicere, convicia fundere
coepit; wara g. mot ngn conviciis,
contumeliis (contumeliosis dictis) lacessere,
incessere alqm; asperius invehi in alqm. —
4. = oanständig, obscen: obscoenus;
inverecundus; immodestus; g-a ord verba
obscoena, foeda, immunda, flagitiosa; wara
g. i munnen verborum obscoenitate non
abstinere, verbis immundis, immodestis
uti; g-t skämt genus jocandi profusum,
immodestum, (flagitiosum, obscoenum),
C. de Off. I. § 103. 104. — 5. = swår,
skamlig, oförsynt, ofantlig, om fel, brott o. d.:
gravis; turpis; foedus; - ingens; immanis;
ett g-t brott scelus grave, nefarium; en g.
förseelse delictum turpe, foedum; en g.
förolämpning gravis, acerba, summa
contumelia; en g. lögn summum, impudens
mendacium; g. osedlighet, g-a laster flagitia;
foeda vitia; g. okunnighet turpis, foeda,
immanis ignorantia, inscientia; g-t
bedrägeri summa (aperta) fraus; g-t smicker
(aperta), foeda adulatio. — 6. mera sällan i
allm. = stor, ofantlig, widsträckt: g.
förmögenhet ingentes divitiae; g. beläsenhet
ingens literarum copia.
Grofhet (jfr Grof): 1. i yttre men.:
crassitudo (= tjockhet, fasthet); asperitas
(sträfhet); gravitas, duritas (tyngd, hårdhet); -
vastitas, granditas, latitudo
(otymplighet, storhet, bredd). — 2. i andlig men.: a. i
allm.: brist på förfining l. bildning: duritas;
rusticitas; sedernes g. mores agrestes;
horridi, impoliti. — b. ohöflighet:
inhumanitas; asperitas; i konkret mening = (groft
yttrande) convicium, maledictum. — c. =
oanständighet: obscoenitas; i konkret mening
= groft ord l. yttrande verbum obscoenum,
immundum, immodestum; immodeste et
cet. dictum. — d. = swårhet, oförsynthet:
gravitas, foeditas, turpitudo, impudentia
(sceleris, peccati, mendacii, fraudis).
-hugga: dolare (i mots. till perpolire, C.
de Or. II. § 54); rudi opere inchoare.
-huggare: oeg. = homo agrestis, horridus,
durus, importunus. -hyfla: horride
(leviter) polire; opus inchoare (mots.
perpolire, exigere). -kornig: 1. eg.:
grandioribus granis; crassus. — 2. g-t skämt: jocus
liberior, lascivus, non satis verecundus,
profusus. -lemmad: grandibus membris;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
