Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Ha ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
H
Ha!: ah!; ha!
Habit se Drägt.
Hack, n. (Hak): (= hackad fördjupning):
incisura; insectura; plaga; göra ett h. i
ngt incidere rem (L. XXIII. 24. 7);
insecare; plagam inferre rei; plagā, incisurā
signare rem.
Hack: wara h. i häl (i h. och häl) efter ngn
vestigiis (urgere) insequi alqm, instare
alicui; premere pedem pede; calce
terere, premere alqm (Vg.), calcem terere
alicujus.
I. Hacka, f. = dåligt kort: scheda vilis;
icke gå af för h-r non cuivis cedere; cum
melioribus certare; (cuivis satis asper,
Lucil. ap. Cic.).
II. Hacka, f.: rastrum, rastellum (r-o
humum effodere); bidens (= h. med twå
tänder); pastĭnum; sarculum (s-o purgare
agros; s-o patrios agros findere =
bearbeta, Hor.); marra.
Hacka, v.: I. eg.: 1. hacka, h. sönder, i tu:
concidere; minutatim (minutim, in parva
frusta, in parvas particulas) caedere,
secare. — 2. h. i ngt: carpere, vellere alqd.
— 3. h. på ngt (picka, knacka): (rostro)
percutere, ferire alqd. — 4. h. upp (jorden
l. ogräs derur): sarrire, sarculare,
pastinare, repastinare; rostro extrahere. —
5. h. ut (t. ex. ögonen på ngn): oculos
(rostro) effodere, evellere. — II. oeg.: a.
ordspråk: det är hwarken h-dt eller malet (om
muntlig framställning): rude et inconditum
(impolitum, incompositum) est; ita
confusa est oratio, ita perturbata, nihil ut
sit primum, nihil ut secundum, C. de Or.
III. § 50. — b. h. tänder: crepitare
dentibus. — c. h. i talet: haesitare, titubare;
h-nde uttal haesitans pronuntiatio. — d. =
hosta: singultim tussire. — e. h. på ett
instrument: inscite pulsare. — f. h. på ngn
= småaktigt, ideligen klandra: carpere,
vellere, vellicare, rodere alqm.
Hackbräde: tabula ad carnem
concidendam apta.
Hackelse: stramenta minutatim consecta.
-knif: falx stramentaria.
Hackkorf: insicium. -mat: minutal;
farrago; insicia l. -um.
Hackning: concisio, incisio, insectio.
Hackspett, -spik: picus Martius,
arborarius, arborum cavator (Pn. H. N. XXX.
53; X. 20).
Haf: I. i eg. uttryck: 1. i allm.: mare; det
wida, öppna h-t mare immensum, vastum,
apertum; stilla, lugnt h. placidum,
placatum, tranquillum m.; upprördt, stormande
h. turbatum, turbidum m.; klippigt, af
bränningar l. grund uppfyldt, farligt h. m.
scopulosum, aestuosum, vadosum, infestum;
det blåa h-t caeruleum, (vitreum, glaucum,
nigrum) m.; h-t utbreder sig patet; h-t
ligger stilla, ler mare silet, ridet; h-t swallar,
häfwes, tornar sig, stormar m. fluctuat,
jactatur, inhorrescit, intonat; h-t bryter sig
mot stranden frangitur ad littus; h-t bildar
wikar på stranden in sinus scinditur
reductos (Vg. Georg. IV. 420); h-ts strand,
kust maris littus, ora; h-ts djup, yta mare
infimum l. imum, mare summum; på h-t
mari; sänka i h-t in mare mergere,
demergere, mari immergere, submergere; wid
h-t ad mare; ligga wid h-t mare (ack.; mari,
dat.) adjacere, ad mare (littus) situm esse;
wid h-t belägen l. boende maritimus; i h-t
boende marinus; h-ts (ebb och flod) (aestus)
marini l. maritimi; strid på h-t pugna
maritima l. navalis; fara öfwer h-t per mare
(maria) proficisci; mare transire; (på)
hinsidan h-t trans mare; på andra sidan h-t
liggande (boende) l. från andra sidan h-t
kommande transmarinus. — 2. uttryck med
särskild bibetydelse: altum = det djupa, fria h-t
i motsats till land l. strand, hamn: ex alto
emergere; in altum provehi (Cs.), vela
dare (Vg.) = lägga ut till hafs; in alto
jactari; ex alto in portum invehi (C. pro
Mur. § 4); salum = swallande, upprördt h.
(in salo tenere navem, N.). — 3. poetiska
benämningar: fretum (= swallande h.);
aequor (”hafwets spegel l. slätt”, Vg.; T. Ann.
II. 23 placidum aequor mille navium
remis strepere); pontus, pelagus (grekiska
ord). — 4. benämningar för särskilda haf:
Oceanus [werldshafwet, enkannerligen
Atlantiska oceanen med Nordsjön och Östersjön i
mots. till nostrum mare (Sa.) =
Medelhafwet; jfr T. Germ. I. 40, 44, 45, Agr. 10;
glacialis O., Juv.; septentrionalis O., om
Nordsjön, T.]; Pontus (= Swarta hafwet;
Pontus Euxinus; Ponticum mare, T. Germ.
1); Hadria l. Adria (Adriatiska hafwet); mare
rubrum = den Persiska och Arabiska wiken.
— II. i bildl. uttryck: h. af lärdom immensa
(vasta) doctrinae copia; h. af swårigheter
moles molestiarum; mare magnum et
difficile; det är som en droppe i h-t ita interit,
ut magnitudine maris stilla (muriae, C.
de Fin. III. § 45).
Hafre: avena; som är af h., hafre-
avenaceus.
Hafs: opera nimium celeris curaque
carens (Hor. A. P. 261); festinatio; - om
werket: opus nimia festinatione
corruptum; opus tumultuarium.
Hafsa: festinanter, negligenter facere,
agere alqd (jfr Slarfwa); ruere in agendo.
Hafsbad: lavatio maritima; taga h. in
aperto mari lavari. -bandet: extrema
terrarum ora. -djur: belua marina; animal
marinum. -fisk: piscis marinus. -fru: dea
marina; Siren (swek bor på h-ns tunga
fallax, improba S.). -gud: deus (potens)
maris l. marinus. -hwirfwel: vertex maris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
