Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Infödd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Infödd, -föding: indigĕna; in terra alqa
natus.
Inför: coram alqo (i. ngns ögon); apud
(a. judicem, apud populum dicere); ad
(populum); komma i. ngns ögon in
conspectum alicujus venire.
Införa: 1. om sakliga objekt: a. i allm. i
eg. betydelse: inferre, importare (inbära);
inserere (insticka, infoga - manum sub
vestem); intrudere (inköra); adigere
(indrifwa). — b. i. i en bok, en skrift: in librum,
codicem, tabulas referre, inferre,
inducere; inserere (narrationem historiae);
intexere. — c. i. i en stad, ett land o. dyl.:
importare; invehere (merces, mores;
nuper luxuria avaritiam invexit, L.);
inducere (rem perniciosam in civitatem); häraf
i allm.: — d. i. ett bruk: instituere;
inducere (morem; novum verbum in linguam;
ille hoc primum in nostros mores induxit,
C. de Or. II. § 121); introducere (morem,
ambitionem in senatum): i. bruket att -
primum instituere med infinitiv, C. de Am.
§ 96. — 2. om personliga objekt: a. eg.:
inducere, introducere (alqm in senatum,
copias in fines introducere; in senatum
alqm, gladiatores inducere). — b. i. på
scenen (i oeg. men.), i. ngn ss. handlande,
talande: inducere (Catonem de senectute
disputantem; muta loquentia);
introducere (fictam personam); facere (alqm
loquentem). — c. i. i ngt = underwisa i,
gifwa förtroende af -: (jfr Pt. Mil. gl. v. 233)
instituere, erudire alqm alqa re (in alqa
re); alqd aperire, patefacere, committere
alicui; ad societatem, conscientiam rei
admittere, asciscere alqm. -ande: 1.
sakers: importatio, invectio (mercium);
relatio (in librum, in codicem); han förbjöd
sakens i. i tidningarna vetuit rem in acta
referri. — 2. personers: inductio
(personarum fictarum, C.); introductio.
Införlifwa: adjungere, addere alqd
alicui rei; arto vinculo jungere, conjungere
alqd cum alqa re; i. ngt med sina
samlingar suis copiis addere alqd, accessionem
alqam adjungere; i. ett folk l. en landsdel
med ett rike attribuere populum populo;
contribuere populum cum populo l. alicui
populo; wara alldeles i-d med ngn summa
familiaritate junctum esse cum alqo; i-s
med - tanquam in unum corpus coalescere
cum alqo.
Införsel: importatio, invectio
(mercium).
Införskrifwa: per literas imperare (alqd
ad se mitti), rogare, arcessere.
Ingalunda: nequaquam; haudquaquam;
nullo modo l. pacto; minime.
Ingefära: zingiber.
Ingen, neutr. intet: nullus (adj.; i gen.,
dat., abl. äfwen subst. mask.); nemo [subst.
om person (= ne - hemo = non homo)
och tillsammans med personliga substantiv
äfwen adj.; brukligt i nom., dat., ackus., sällan
i abl., aldrig i gen.); nihil = intet ss. subst.,
ingenting [i allm. blott brukligt i nom. och
ack. samt i formerne nihili ss. gen. pretii och
nihilo ss. ablat. mensurae (dessutom i
enstaka uttryck, ss. ex nihilo, de nihilo; in
nihilum): för öfrigt motswaras casus obliqui
till nihil af nullius rei, nulli rei, ad
nullam rem, nulla re (nullius rei avarus, ad
nullam rem utilis till intet nyttig o. d.)];
och ingen, men ingen nec quisquam, nec
ullus (se Någon); på det att i. ne quis (ne
quisquam l. ullus); göra om intet (en plan
l. dyl.) perimere, tollere consilium,
fallere spem alicujus; blifwa till intet ad
nihilum venire, recidere, occidere, redigi,
revolvi; exstingui; interire; uppkomma af
intet de nihilo gigni, creari; i intet
hänseende, i ingen mon nihil; wid komparativa
uttryck: nihilo, nulla re; alls ingen, alls
intet plane nemo, nullus, nihil; nemo -
omnium; akta, räkna för intet pro nihilo
habere; intet mot l. i jemförelse med nihil ad
alqd (C. de Or. II. § 25); för intet gratis;
intet annat än nihil aliud nisi (= blott),
nihil aliud quam (= just detsamma); han
gör intet annat än gråter nihil (facit) nisi
lacrimat; här är intet att hoppas, göra o. d.
nihil est, quod speres; nulla spes
ostenditur l. est; quod agamus, nihil est;
betyda intet nihil valere; erkänna sitt intet
fateri, se nihil esse (omnis dies, quam
nihil simus, ostendit, Sen.), nihil valere,
posse, meritum esse; intet sägande inanis,
frigidus, languidus (om uttryck);
languidus, (hebes), non argutus (om ansigtsdrag);
- särskildt märkes, att latinet icke, ss.
swenskan, brukar ingen, intet i stället för icke ss.
attribut till ett predikatsnomen, t. ex. non
erat reipublicae regendae peritus (han
war ingen statsman; - deremot brukas
nullus i st. för non ss. sjelf ensamt
predikatsnomen, t. ex.: mortui nulli sunt i st. för
non sunt - finnes icke till - C. Tusc. I. § 11).
Ingendera, intetdera: neuter.
Ingeniör: metator, agrimensor (=
landtmätare); faber (= mekaniker).
Ingenstädes: nusquam; nuspiam; nullo
loco; på det att i. necubi (ne usquam).
-ting se Ingen; i. hellre, i. mindre nihil
libentius, nihil minus.
Ingifwa: 1. = inlemna en skrifwelse l. dyl.:
deferre, mittere literas (ad senatum l.
dyl.); i. ett förslag, en motion legem ferre,
rogare; i. stämning mot ngn litem
intendere alicui. — 2. i. ngn fruktan, hopp,
förtröstan o. dyl.: injicere (alicui terrorem,
spem, amorem, suspicionem); dare
(alicui cupiditatem, spem); addere (alicui
timorem, alacritatem); afferre (alicui spem,
odium); ostendere (alicui spem); i. ngn
tanken på en sak inducere alqm in
cogitationem rei; movere alqm, alicujus
animum, ut de alqa re l. alqd facere
cogitet; auctorem esse, suadere alicui, ut
faciat alqd; i. ngn ord l. hwad han skall säga
subjicere alicui verba l. quid dicat;
monere alqm, quid dicat; i. ngn lust för en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
