Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Innebränna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Innebränna: inclusum flammis enecare,
absumere.
Innebära: habere (gestus, verba habent
minas; verba habent acrem vitiorum
incusationem aut querelam, C.; habere
sententiam, argumentum; tabulae novae quid
habent a-ti, nisi ut tu emas meā pecuniā
fundum?, C.); significare (dubitatio
cogitationem significat injuriae, C.); sibi velle
(med pronominala objekt l. ack. och inf.: quid
ista verba, quid statuae inauratae sibi
volunt?); med omwänd konstruktion: alqd
est, inest in alqa re (hwad innebär en ed
quid est in jure jurando?); dina ord i. en
förnärmelse verba tua contumeliam habent;
dina ord i. en motsägelse sibi ipsa
repugnant, secum pugnant; dessa ord l.
händelser i. en kraftig uppmaning till alla
rättsinnade att bortlägga alla twister his verbis l.
rebus omnes boni ad contentiones
partium deponendas excitari debent.
Innefatta: continere; capere (rymma);
complecti, comprehendere; habere (=
innebära, innehålla); i detta i-as allt in hoc
uno omnia sunt l. insunt; i-as i den
allmänna amnestien communi oblivionis lege
teneri, comprehendi; Gallien i-r tre delar
Galliae tres partes sunt.
Innehafwa: tenere; obtinere; possidere
(= besitta, äfwen i motsats till ega);
habere; i. en fästning, en position arcem, locum
tenere (L.); i. en hög ställning i samhället
principem civitatis locum tenere; i. ett
embete munus tenere, muneri praefectum
esse; i. en tron regnum tenere; regnare.
-are, -arinna: is (ea), qui (quae) tenet
(manu tenet) alqd; possessor; rätte i-n
qui jure tenet alqd; justus possessor,
dominus (rem agrariam temptare, ut
possessores suis sedibus pellantur, C. de Off.
II. § 78).
Innehåll: 1. id, quod alqa re
continetur, quod est, inest in alqa re; (vestis
farctum om kroppen, Pt. Most.). — 2. en
ytas innehåll: ambitus; amplitudo; -
quantum patet in utramque partem (i bredd
och längd); angifwa ett kärls (kubik-)i.
quantum capiat, definire. — 3. oeg.: a. i allm.:
i-t af tanke, tal, skrift i motsats till orden,
formen: res (de rebus ipsis utēre tuo
judicio, latinam autem orationem efficies
legendis nostris pleniorem, C. de Off. I.
c. 1; omnis ex re atque verbis constat
oratio, de Or. III. § 19; I. § 49);
sententiae, res et sententiae [ipsi non
interfuimus sermoni, Cotta (nobis) -
sententias disputationis tradidit, de Or. III. §
16; res et sententiae - vi sua verba
parient, ibdm II. § 145]; argumentum
(tabulae novae quid habent a-ti, nisi ut tu
emas meā pecunia fundum?, C.); godt,
kraftigt i. bonae, graves sententiae;
hufwudinnehållet, det wäsentliga i-t af ngt
summa; loci ac sententiae (libri,
disputationis); i-t af hans tal war följande haec (fere)
ejus verba fuere; in hunc fere modum
(in hanc sententiam) locutus est;
Antonius talade om talarekonstens i. och Crassus
om hennes form Antonius de iis, quae dici
ab oratore oporteret, Crassus autem,
quemadmodum illa ornari oporteret,
explicavit (de Or. III. § 19); duo nobis
quaerenda sunt in causis, primum quid
(dicamus - innehåll), deinde quomodo
dicamus (formen), de Or. II. § 120; (Antonius
ipse instrumentum - mera = material -
oratoris exposuit, Crasso ejus
distinctionem atque ornatum - formen - reliquit,
ibdm 366); sakna i., wara rik på i. rerum
inane, inops, plenum esse (ibdm I. § 37);
rerum vacua epistola (T.); wara af ett
djupt, wärdigt, lättsinnigt i. sententias
reconditas habere; grave esse, gravibus
sententiis abundare; lascivum esse; brefwet
war af följande i. epistola hoc fere
exemplo, in hanc sententiam scripta erat; in
epistola haec erant. — b. ett begrepps,
ords i.: vis; ordet har ett rikt i. maxima,
latissima est, latissime patet vis verbi. —
c. en wetenskaps i.: vis (vis atque materies,
C. de Or. I. § 11); ea, eae res, quae
insunt, sunt, versantur in arte alqa. -hålla:
1. (= innefatta): continere (liber c-t alqd,
alqd continetur libro); habere (reliqui
libri - de oratore - τεχνολογίαν habent,
C. ad Att. IV. 16); capere (innefatta, hålla
- tres amphoras); complecti (uno hoc
scelere omnia scelera complexa videntur, C.);
i-s i ngt äfwen = esse, inesse in re (in
epistola haec erant, inerant brefwet
innehöll följande). — 2. = icke utlemna l.
utbetala: premere; retinere, continere.
-hållsförteckning: argumentum; summa (eorum,
quae libro continentur); summarium.
-hållslös: inanis; vanus. -hållsrik: gravis;
copiosus.
Inneliggande, Innelyckt: hic [qui
inclusus est, quem (simul) mitto].
Innerlig: 1. positiv och superlativ:
intimus, proximus (amicus, amicitia); carus
(carus amicus, cara societas, C. de Off. I.
§ 57); magnus, maximus, summus
(summum desiderium i. längtan, summa gratia
i. tacksamhet, summa misericordia i.
medömkan; i-a böner preces magnae,
impensae; i. förening magna, arta, artissima,
firma societas, C. de Off. I. § 57 ff.; i. kärlek
summus amor, C. de Am. § 34). — 2.
komparativ: interior, propior (conjunctio,
societas, C. de Off. I. § 53). -ligen, -ligt:
ex animo; penitus (admirari, diligere),
toto animo; vehementer, valde (me
poenitet); magnopere (petere).
Innerst se Inre.
Innesluta: 1. om sakligt subjekt:
continere; habere (boken i-r många kraftiga tankar
gravibus abundat sententiis). — 2. om
personligt subjekt: a. i allm.: includere (in
carcerem i., carcere i. alqm; animus in
compagibus corporibus inclusus est);
claudere (pecus cratibus); concludere (alqm
in cellam; cellā, domo; locum sulco); i-na
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
