Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Inreda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2. särskilda och oeg. anwändningar: a. = som
tillhör l. angår ett samhälle (hus, stat) i och
för sig i motsats till det främmande l. det,
som rör dess förhållande till andra (mots.
forensis, externus): intestinus (i-num -
inhemskt - bellum); internus (Tac.);
domesticus (dissensio, seditio, difficultas);
urbanus (res urbanae - i. statsangelägenheter,
i. politik, i mots. till res bellicae); i det i.
(af hus l. stat) domi (parvi foris sunt
arma, nisi sit consilium domi); intus
domique (C. de Sen. § 12); in pace (in pace
enituit, mots. in bello). — b. = som tillhör l.
ligger i saken sjelf: ipsius rei praestantia
(i. wärde); rei vis et natura (sakens i.
wäsende); i. bewis quae sumuntur ex ipsius
rei vi atque natura (ex sua vi atque n.,
C. de Or. II. § 163; mots. adsumuntur
foris); dölja i sitt i. in recessu habere
(grammatica plus in r-u habet, quam in fronte
promittit, Qu.). — c. = som tillhör l.
utgör menniskans andliga wäsen: animi,
mentis, naturae; warnas af en i. röst naturae
quadam voce moneri; ett i. obehag animi
dolor; någons i. = alicujus animus, (mens),
sensus, (mores); hans i. upprördes
commovebatur animus, animo; i sitt i. wara
öfwertygad om ngt (animo) sibi
persuasisse; i sitt i. bära hat (till ngn) odium
clausum in pectore habere l. gerere; blicka in
i ngns i. alicujus mentem (intimos
sensus) penitus perspicere; (ego te intus et
in cute novi, Ps.); det föregick en strid i
hans i. animus ancipiti cura
distrahebatur, secum discors erat. — II.
superlativen: innerst: 1. eg.: intimus; det i-a, den i-e
delen af huset intima domus, domūs pars
intima; penetralia domūs (Vestae);
recessus. — 2. oeg.: intimus: a. själens i-a
känslor och begär: intimi, secreti sensus
animi; känna till menniskornas i-a (tänkesätt,
känslor) venas hominum tenere. — b. wara
grundad i, härledd från en saks innersta
(wäsende): in rei visceribus inhaerere,
sumptum esse, ex intima re depromptum esse,
penitus ex re defluxisse (C. de Or. II. §
318 ff.); statens i-a krafter venae ac viscera
reipublicae (C.).
Inreda: describere (fördela), -
instruere, ornare (med - fast - tillbehör förse,
domum). -ning: descriptio, instructio
(domūs).
Inregistrera: in tabulas, indicem inferre,
referre.
Inrida: (equum) domare, fingere,
condocefacere.
Inrikes: i. ort locus hujus terrae l.
regionis, (noster); i. ärenden res
domesticae, urbanae.
Inringa: indagine cingere.
Inrista: insculpere (in saxo, saxo);
incīdere (in aes l. in aere).
Inrita sig: serpere, gliscere,
inveterascere (vitia); (jfr Inrota sig).
Inrop: (emptio sub hasta); göra i. sub
hasta emere alqd; betala sina i. quae quis
sub hasta emit, solvere. -ropa: 1. intro
vocare (ropa in). — 2. = köpa på auktion:
sub hasta emere l. praestinare.
Inrota sig: (alte, penitus) inhaerescere,
(invalescere), inveterascere, insidĕre
(vitium, pravus mos missbruk, osed); hafwa
i-at sig penitus haerere, inhaerere,
sedere, infixum, insitum, inveteratum esse.
-rotad: penitus haerens, insitus, insidens,
inveteratus, infixus; det är en i. fördom
inveterata, vetus et penitus (in animo
alicujus) infixa opinio (error); i-dt hat
odium inveteratum.
Inrulla: involvere; rotis actum inferre.
Inrusa: irruere; irrumpere.
Inrycka, v. tr.: 1. = indraga: reducere.
— 2. = införa i en skrift: inferre,
inserere; referre (in tabulas, in codicem).
Inrycka, v. intr.: irrumpere, (infesto
agmine) incedere, incurrere (in fines
hostium); ingredi, intrare (oppidum, fines);
absolut = in castra convenire; castra
ponere.
Inrymma: 1. eg. = rymma: capere. —
2. = medgifwa: concedere, tribuere,
largiri (alicui libertatem, jus).
Inrådan: på ngns i. suadente, auctore
alqo; alicujus suasu, auctoritate.
Inräcka: inserere; i. genom fönstret åt ngn
per fenestram tradere alicui alqd.
Inräkna: numero alqo comprehendere,
complecti alqd; numerare (inter alqos,
in aliquibus); annumerare (in grege).
Inrätta: instituere (civitatem, domum,
samhället, sitt hus); constituere, condere
(= upprätta, stifta); ordinare (ordna,
anordna); temperare (organisera - civitatem);
wara illa, wäl i-ad (stäld) male, bene,
prudenter institutum, comparatum esse; ett
wäl i-dt hus l. samhälle civitas, domus bene
constituta, instituta; i. efter mönstret af
ngt ad aliquod exemplum, ad alicujus
similitudinem instituere (accommodare).
-rätta sig: vitam instituere. -rättande:
institutio; constitutio; före i-t af stater
priusquam civitates constitutae sunt -.
-rättning: 1. = inrättande, se detta. — 2. det
sätt, hwarpå ngt är inrättadt: ratio,
descriptio (institutio) rei; naturens wisa i.
(sapiens) naturae ratio, temperatio. — 3.
bestående inrättning (institution): institutum;
göra den i-n, att - instituere, ut -; wisa i-r
sapienter instituta.
Insalta: salire; sale condire; i-de
köttwaror salsamenta. -ning: salitura, salsura.
Insamla: colligere; corrogare (stipem);
i. frukt fructus cogere, percipere,
recipere. -ling: collectio; collecta; göra i. för
ngn pro alqo collectam cogere, stipem
corrogare.
Insats: pignus; göra en i. in aleam
committere alqd; wåga hwilken i. som helst
quovis pignore certare.
Inse: intelligere, videre, scire,
percipere, perspicere; i. dårskapen, fruktlösheten
o. d. af ngt quam sit stultum, inutile,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
