Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Skörta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skörta upp: 1. eg.: vestem accingere,
succingere, subducere. — 2. oeg.: s. upp
ngn (= preja): emungere, circumducere,
circumscribere alqm.
Sköta: 1. v. tr.: curare (= ansa, wårda,
pläga - corpus, se, valetudinem suam;
medicus aegrum curat; equum curat agaso;
sällan = förwalta - negotium); tueri (=
hafwa tillsyn med, wårda: valetudinem;
negotium; rem familiarem, C. de Off. I. 29);
colere (odla - agrum; literarum studium
- studier); procurare, gerere, administrare
(= förwalta, handhafwa - tutelam p.;
negotia procurare, gerere s. affärer; rem
familiarem - ekonomi - administrare; rem
publicam gerere, administrare - s. ett
embete, s. regeringen; praedium adm. ett gods);
fungi (= bestrida, förrätta - munere,
officio syssla, åliggande); operam dare, vacare,
studere alicui rei, versari in re (= egna
sig åt, sysselsätta sig med ngt - literis o. d.
sköta studier; agro colendo o. d. sköta
landtbruk); praeesse (= förestå, t. ex. rei
publicae s. regeringen); facere (sacrum, rem
divinam facere = s. gudstjensten); agere (=
hafwa för händer - negotium göromål, C.
de Or. II. 24; ingenting s., intet hafwa att s.
nihil agere, plane cessare, ibdm); s. ett
fartyg navem administrare (Cs.), velis
ministrare (T.); gubernare, regere; s. sig
sjelf, s. sitt suum negotium agere. — 2. sköta
om = bry sig om (blott i nekande och
frågande uttryck): curare; (alqd curae, cordi
est alicui); s. om ingenting nihil curare;
(s-r du ej om att wi förgås? non tibi
curae est, quod imus praecipites l. quid de
nobis fiat?). -ande (jfr Sköta): curatio,
cultus (corporis; curatio, cura
valetudinis; tid till helsans s. tempus tuendae
valetudinis); procuratio, administratio
(negotii, muneris). -are: curator;
procurator (förwaltare).
Sköte: gremium (= ”knä”; den winkel,
som bildas af en sittande menniska); sinus
(famn); moders s. matris gremium; hafwa
ngn i s-t gremio (amplexu) tenere,
fovere; upptaga i sitt s. in gremium excipere,
g-o excipere; jordens s. terrae gremium
(jorden liknas wid en moder - terra g-io
subacto ac mollito semen excipit et cet.,
C. de Sen. § 51; jfr redditur terrae
corpus et ita locatum ac situm quasi
operimento matris obducitur, C. de Legg. II.
§ 56); gömd i jordens s. in terrae tanquam
matris gremio, terrā conditus (Vg.); sub
terram abditus, poēt. ap. C. Tusc. II. 60;
det i jordens s. gömda guldet aurum in
ipsis terrae visceribus conditum - jfr Ov.
Met. I. 138; Pn. H. N. XXXIII. 1 -;
aurum penitus abditum - ap. C. de Off. II.
13; floderne framgå ur jordens s. ex imis
terrae cavernis proveniunt - jfr Ov. Met.
II. 275; återwända i fäderneslandets s. ad
patriam tanquam ad parentem (C. de Or.
I. 196) reverti. -barn: alumnus; lyckans s.
fortunae filius.
Sköterska: nutrix, nutricula (infantis;
sub nutrice puella velut si luderet
infans -, Hor. Ep. II. 1. 99); aegri custos,
procuratrix, (curatrix, Non.).
Sköteswän: familiarissimus, intimus
(amicus) alicujus.
Skötesynd: inveteratum vitium;
inveterata mala consuetudo.
Skötsel: cura, curatio (corporis; aegri;
ovium); cultus (corporis - mindre med
afseende på helsa än på snygghet och
beqwämlighet; agri); administratio (rei familiaris;
praedii); bristande s. (wanskötsel) incuria;
incultus.
Sköttel (skottspole): radius.
Slabba: lavare; in aqua ludere.
Sladd: 1. = wält (åkerbruksredskap, med
hwilket plöjd jord jemnas - complanatur):
volgiolus; cylindrus. — 2. (sjöterm)
extrema pars l. extremitas rudentis; - oeg.
= sista, obetydliga qwarlefwan af ngt:
paulum, parvae reliquiae alicujus rei.
Sladder: fabulae (prat, snack i allm.; åh s.
fabulae; gerrae!); loquacitas (pratsamhet -
graeculi alicujus quotidianam
loquacitatem non requirunt, C. de Or. I. 105);
rumores (folkets s., ryktet); slå s. garrire; tro
s-t rumoribus credere; jfr Sqwaller. -aktig:
garrŭlus. -taska: loquax, garrula mulier.
Sladdra: 1. = snacka, prata: garrire;
confabulari. — 2. = sqwallra: (commissa)
effutire, enuntiare; rumores, criminationes
afferre, perferre ad alqm.
Sladdrig (= lös, swamlig): fluidus
(corpora Gallorum, L.); fluxus; fluens.
Slaf: servus (i allm. i motsats till fri -
nullo discrimine servusne an liber esset,
L.); mancipium (beteckning för slafwen ss.
husbondens egendom); ngns s. puer alicujus
(utan afseende på åldern); ngns s-r familia
alicujus (sitne boni viri in maxima
annonae caritate f-am non alere?, C.); en i
egarens hus född s. verna; en usel s. servus
l. servulus vilis (s. infimae condicionis;
jfr C. de Off. I. 41); wara s. servum esse;
in servitute esse; servire alicui l. apud
alqm (hos ngn, C. de Or. I. 182);
servitutem servire; göra till s. in servitutem
redigere (abducere, abstrahere); sälja,
säljas ss. s. servum vendere, venire; sub
corona venire; - oeg.: wara s. under sina
begär voluptatibus servire, voluptatum
servum esse; (imperat aut servit collecta
pecunia cuique, Hor.); göra sig till s.
under ngn deservire, obnoxium fieri alicui.
-arbete: opus servīle. -drägt: servilis
habitus l. vestitus. -handel: venaliciaria
(Jct.); quaestus mangonicus; drifwa s.
venaliciariam facere l. exercere. -handlare:
mango; venalicius; venaliciarius. -krig:
bellum servile. -marknad: mercatus l.
forum venalium. -sinne: servilis animus;
servile ingenium. -skara: servitium; grex
servorum, (venalium); ngns s. familia
alicujus. -stånd: servitus. -tjenst: servile
ministerium; servitus; servitium.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
