Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Boken. Den första från norra Tyskland till Swerige fortplantade christendomen. År 830—988 - 1. Denna historias källor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När anteckningarne begynna atr blifwa samtidiga med sitr inne-
håll, kan icke med bestämdhet sägas, så länge man icke känner
aurographen.
Wi komn^a rill helgonbiographierna. En afdessa och
en som en för wårr ämne icke saknar all wigt, den förste bremiske
biskopen Willehads lefwerne , är författad af Ansgarius. Den
ntgafs först af Philip E^far nr en hamburgisk m^mbran (Cöln,
1642, 8:o), och derefter af I. A. Fabrieius (i ^Iemoriæ
Han^burg. ^. 2. Hamb. 1710, 8:o). Emellertid hade Mabil-
lon jemfört en annan eoder och ur denna och Cœsars upplaga
beredt en ny (i Acta SS. (^rd. S. I^ened. ^I^. II.). Ur Ma-
billons och Fabrieii editioner har Langebeks (i Scr. rer. Da1L
I. p. 342 ss.) härslutit. I wåra dagar har en ny eoder
bliswit sunnen, som as utgiswaren, Per^ (^^onum. Germ.
Hist. ^. II. p. 378), kallas den abdingl^osska, och skall wara
från 11:te eller början af 12:te seklet. Den skiljer sig icke i
huswudsaken från den förut kända terten. Skriftens äkthet har
icke blifwir betwiflad och kan ej betwislas. I sörsta delen, som
innehåller Willehads lefwerne, kallar författaren denne beatus
noster pater. I andra delen, som utgöres as en offieiel be-
rättelse om Willehads underwerk, sammanskriswen med anled-
ning as hans så kallade translation, och således närmande sig
ck^araeteren af diplom, gifwer Ansgarius sig uttryckligen rillkän-
na och utsärrer äswen datum så wäl sör translationen som för
skriftens författande. De inträffa begge år 860, alltså mor
sluret as Ansgarii lefnad. Skriften ger någon upplysning om
Ansgarii religiösa söreställningar och sinnelag.
Hufwudkällan för historien om Sweriges sörsta christen-
dom blifwer dock alltid Ansgarii af Rimbertus författade och
remligen allmänt bekanta^ lefwerne. Dess äldre literaturhistoria,
rill en del den samma som Ansgarii Willehads, är utsörd i
inledningen rill den nya swenska upplagan (Scr. r. Suec. ^^.
II. part. 1. p. 173 ss). Som bihang till denna upplaga lenl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
