Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En dag, då jag är vid riktigt gott humör, lär den väl få göra en
liten kometbana ned till sjön. Ge mig därför ett annat ämne; råd
mig snart, ty jag vill gärna skriva, ehuru jag ej varit mycket
disponerad i sommar. D å jag varit det, har en mängd galna fantasier
kommit fram, som vanligtvis blivit utdömda och fördärvade . . .
Duger måhända min Vitalis, betydligt retuscherad naturligtvis?...
Jag har verkligen läst mycket härute, utom 4 tidningar dagligen
ett större antal av romaner, diverse poesi, isynnerhet tysk
nyromantisk lyrik och något estetik och konsthistoria. Bland annat rinna
mig i hågen den förtjusande »lilla Dorrit» av världens största
romanförfattare Charles Dickens (att som Dickens med snillets
slagruta finna guldkorn i en ödemark är något oerhört; icke nog med
att han är en episk-lyrisk diktare av hög rang, han är även en av
de största humorister och psykologer jag känner), »Natt och
morgon» av Bulwer, »Silas Marner» av George Elliot m. m. Nu har jag
för omväxlings skull huggit av romanläsningen med två äkta
flickböcker »Aus der Pension» von Sophie Verena och »Lebensbuch»
von A. Stein. De äro skrivna icke utan talang, men förlora mycket
av sitt värde genom det myckna pjunket och pjollret.1
Dickens tyckes för övrigt denna tid sysselsätta Levertin
mycket. Han ber Sevön höra åt, vad »Dombey & son»
(utkommen 1880) kostar »i de antikvariska bokhandlarna»;
»Mäster Humbreis (sic) klocka» har han bett en annan
kamrat köpa hos Hierta för 1:50. Till Sevön skriver han
också, att han redan påbörjat en skiss över Strindberg —
den över Snoilsky var blott påtänkt — och för den skull
nödvändigt måste få »Gillets hemlighet». »Som jag har
många järn i elden... måste du vara god och sända
mig boken med det allra främsta, ty såsom varande hans
sista arbete är den av största vikt i och för bedömandet av
Strindbergs författarskap, packa dig därför i väg.» Då
vännen uttryckt sin förtjusning för Topelius, ger Levertin
om denne följande lustiga omdöme: »Jag är ganska svag
för ’Vintergatan’ och några andra överdådiga stycken, men
i allmänhet förefaller det mig, som om han skulle hava
kunnat bliva någonting bättre och större ...» Bland lektyren
på slutet av sommaren nämnes fru Carléns »En nyckfull
kvinna», »en bland hennes bättre romaner» samt »Sol och
1 De sist citerade breven äro alla till A. Hamberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
