- Project Runeberg -  Oscar Levertin. En minnesteckning / Förra delen. Levnad /
84

(1914) [MARC] Author: Werner Söderhjelm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ej är det svårt att låta orden ljunga
för det betryckta folkets makt och
rättnär sen ens namn igenom hela staden
med lovord höljt blir läst i vänsterbladen.

Ej är det svårt att leva för idén,
när man som orden fäster den på rocken,
att köra huvudet i vägg som bocken,
blott man begapad blir på livets scen
och sen får hissa nödflagg uppå nocken
som en martyr vid minsta spår till men,
och slutligt när man bortlagt vandringsstaven
med glorian får vandra ner i graven.

Men konsten är att vardagskampen kämpa,
att verka obemärkt för sakens skull,
att alla stora illusioner dämpa,
att glömma ära, glömma glans och gull,
att stora krafter ned till småting lämpa
och utså frön i torr och dålig mull
med trogen flit, fast verket blott dig bringar
en sjuklig kropp — och stäckta Ikarvingar.

Det är ju tydligt, att tanken, isynnerhet i slutet, fått
en fylligare utformning och en mognare hållning i den
senare bearbetningen. Det nya motivet, snärten åt
bra-skande liberalism, som införts i första och andra stroferna,
kan förvåna, när man minnes vad denne unge radikal förut
förkunnat. Men det bildar blott ett led i resumén av
flere former för en ihålig och ytlig aktivitet: det behöver
naturligtvis alls icke strida emot författarens värma för en
verklig liberalism — och det var framför allt en litterär
kliché, som i detta sammanhang gjorde sig helt bra.

Av de noveller, som Levertin läste upp för sina
kamrater i Concordia, finnes blott en kvar, den som i protokollet
för den 13 nov. 1880 betecknas såsom roman och kallas
»Förlorad och återfunnen». Någon titel angives ej på
manuskriptet, men intet tvivel kan råda om identiteten.

Detta förstlingsarbete på prosa är, liksom de flesta
av dikterna, ett övningsstycke efter lätt igenkännliga mön-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:39:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/swlevertin/1/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free