Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag älskar er som modern barnet sitt,
som i sitt sköt hon bär,
för vilket hon kan bygga luftslott fritt,
som räcka himlen när.
Intrycken från norra Italiens konstvärld detaljeras i
anteckningarna, där, såsom redan nämnts, en fullständig
beskrivande förteckning över allt det sedda ingår, talande
om den unge skådarens iakttagelseförmåga och grundlighet.
Den mästare han i Genua sett de flesta tavlor av, är
Guido Reni. Kleopatra finner han »tämmeligen
ointressant», men den helige Sebastian är »en vacker,
stämningsfull tavla» och om Kristusbilden säger han: »ett ljust
idealiserat Kristushuvud, lätt vilande på en fin kvinnlig
hals, handen utsträckt över en jordglob; hela Kristus’
uttryck så vänligt ljuvt, så milt, att man kan begripa, att
han i medvetande om sin kärleksfullhet sträcker ut sin hand
för att skänka frid och kärlek åt alla på jordkretsen». I
Brera i Milano ser han ytterligare Paulus och Petrus, »stor
härlig tavla» och i Ambrosiana en kopia av en korsfäst
Kristus — »ingen målare jag sett kan så återgiva smärtans
resignation». Han sammanfattar sitt omdöme om denne
konstnär sålunda: »Guido Renis tavlor andas, förefaller
det mig, en mild, behärskad melankoli, men medan
stämningen kommer gott till sin rätt, försvinna konturer och
linjer alltför mycket — det blir något alltför försmältande
i det hela, som dock passar i tavlor av rent religiöst
innehåll.» »Genialare» än någon av Renis bilder finner han
den i brevet nämnda heliga familjen av Andrea del Sarto
i Palazzo Rosso i Genua. »Far och son av Bassano är
bland de vackraste tavlor jag såg i Genua.» Guercinos
liggande Kleopatra är intressant, likaså Paolo Veroneses
Judit, som »håller huvudet med ett egendomligt uttryck
i ansiktet, en blandning av triumf och energi och skam
över offret hon måst bringa för att nå därhän — ett stycke
drag av att kvinnan hos henne revolterar mot troshjälten».
Men »kanske ännu mera intresseväckande» finner han
Morettos bröstbild av en botaniker i Rosso och »anmärk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
