Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blivit omarbetad och uppträder i »Legender och visor»
under titeln »Pietå» samt med sex strofer i stället för
utkastets sjutton. Vidare diktar han nu »Florez och
Blanze-flor» samt »Bergsskymning», båda intagna i den första
diktsamlingen. En av de sista dagarna i Mörsil är en dikt
daterad, som icke blivit tryckt, men som förtjänar att
meddelas.
Ett minne.
Det drager genom mitt sinne
en doft av en vissen jasmin,
ett bleknat, halvförglömt minne
om tårar, kyssar och vin.
Fast den stunden för längesedan
betäckts av årenas damm,
än mig bränner i ny och nedan
dess sällsamt ljuvliga skam.
Det var i en höstdags skymning
i ett drömmande, halvskumt rum,
två dödströtta hjärtans rymning
emot ett elysium.
Två själar, som alltför mycket
haft sorg till dagligt bröd,
nu skuddade av sig trycket
i våldsam feberglöd.
Som stormen med klockornas kläppar
slår an sin mässa av malm,
vi sjöngo med skälvande läppar
vår heta lidelses psalm,
våra ögon möttes som lågor,
som älska förena sitt sken,
och likt havets syskonvågor
vi smälte i smek till en. I
I tidens timglas sanden
stod stilla en kort minut,
och över den gyllne randen
rann livets elddryck ut.
Långt bort från gråa öden
i verklighetens värld,
vi ställde hän mot döden
vår vilda kärleksfärd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
