Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en ton påminnande om odets, dock ägande mindre flykt
än förtätad och innerlig känsla, kanske litet tung i den
för övrigt oklanderliga formen, men innehållande även
många lyriskt fagra verser, i varje fall ett av de mest
personliga och uppriktiga uttryck av tacksamhet en skald
någonsin hemburit sitt instrument, men än mer än det,
en poetisk tolkning av vad modersmålet betyder för
individen och folket och även en hymn till just det »svärmande
svenska» tungomålet med dess »kvällsus i sången». Säkert
är denna dikt en av de kanske icke många i Levertins
alstring, som blivit i bästa mening populära.
»Folket i Nifelhem» är en karaktäristik av det svenska
lynnet, vilken, såsom redan namnet antyder, betonar dess
mörka sidor, svårmodet, hjärtats tomhet, missunnsamheten,
bristen på glädje, öppenhet, sinne för livets värden. Det
är föga i denna skildring, som har beröring med det
muntra äventyrs- och musikantlynne, vilket Levertin så
förträffligt beskrivit i sin essay över Bellman. Snarare
närmar den sig strängheten i Heidenstams bekanta
uppsats om svenskarnas lynne. Någon straffpredikan skriver
Levertin emellertid icke, och han medger, att viljan vässes,
kraften stärkes och självförnekelsen uppfostras. Men på
sådana livsträd slå dock inga blommor ut, och fastän de
starka skjuta upp mot skyn, fånga de ingen sol och bringa
intet skydd:
Kärva och mörka i åldern de stå,
stormslitna furornas likar,
brottas och blöda än gamla och grå,
tills deras kistor man spikar.
Så de myllas i frostkall jord.
Tungt döljer snötäcket spåren.
Alla osagda kärleksord
gräset först viskar i våren,
när i suset kring tysta hem
äntligt blir sång deras trängtan —
sången om folket i Nifelhem
med sin begravda längtan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
