Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bärande i sitt väsen »tungsinnets eld», ett flammande bål,
»av livet tänt och närt av livet». Hans kvinnodyrkan, vill
skalden försäkra, är ej sådan den framstår i Morolfs
repliker: Salomo ger ju i »Brödravakan» en hel lång
skildring av vad kvinnan är för mannen, börjande från
moderskapet och slutande med tryckningen av ögonlocken
till den sista vilan — en kanske icke fullt övertygande
motivering för hans kärlek till Sulamith. Naturligare skäl
för den ger han då han talar om hur »det som snart skall
brista — blir ju sällsamt kärt». Han urskuldar sig i
»Salo-mos självrannsakning»:
Jag diktade en dikt av all min längtan
till det som dött, men en gång varit mitt,
av hjärtats vårdröm, sinnets ungdomsträngtan,
den vackra drömmen hette Sulamith ...
Jag ville part i vilda vimlet vara
med bröstet fullt av fröjd, av gråt och brott
och icke alltid vise domarn bara . . .
Det är ej slumpen, som fört honom dit, en lönnlig lag
har gjort att »tankens segrar, sinnenas förvirring» haft
samma djupa del i hans daning. — Allra vackrast skildrar
han sina känslor i »Avskedet till Sulamith»:.
Ännu en gång, en sista gång
jag trånade mot ungdomsbrunnen:
att, blek med leende kring munnen
och skenet från en fjärran fest
på pannan, gå som främmad gäst,
en hemligt invigd offerpräst,
som väl bland hopen har sin gång,
men hjärtat fyllt av templets sång. 1
1 allt detta synes Salomo stå ganska högt över den,
vilken Morolf karaktäriserar såsom en naiv yrkeserotiker
och vilken själv efteråt ser sitt lidande »föraktligt och
förtroligt, vardagligt lågt» samt suckar över att »köpta
tärnor — bli nu mitt livs, min ålders del». Det är denna
sida av Salomo som gör, att man — med Brandes i hans
kritik — icke kan ha något rätt medlidande med den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
