- Project Runeberg -  Oscar Levertin. En minnesteckning / Senare delen. Författarskap /
185

(1914) [MARC] Author: Werner Söderhjelm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Under den gemensamma rubriken »Novellbok» har
han antecknat några namn på berättelser. »Delade hjärtan».
»Fru Ungdom (börjad)», »Förrädaren (skriven)», »Min
Broders Hustru (Rovdjursstämningar i natten. Hanna, snö,
rävspår)». »I detta liv är allting lögn eller allting sanning,»
»Kvinnan som icke kunde ljuga» med ett anslag å la
Strindberg. Kyrkogårdsstämning, i storm vajande popplar,
susande telegrafsträngar. Hon står där rak som ett svärd.
Deras samtal... Jag är en soldats dotter och en soldats
hustru. Jag vet ej vad rädsla är. Varför skulle jag ljuga —
orenligt! Du skall få vara lögnaktig, liten, bakslug, hycklad,
eftersom det är din svaghets lag, men jag måste tala
sanning. Han drack vin. Hon hatade vinet, den professionella
lögnaren, hon drack te. — Se ej på mig med ditt kalla
teöga. — Det stora samtalet. Deras avsked — åter står
han på kyrkogården under de vajande höga popplarna -—
min älskade stackare! Tonen är lögn... »Den slutna
Kammaren.» Här följer en stadsbild med butiker, gamla
hus och klockklang samt utkast till ett par interiörer:
en likkistförsäljare, som skall vara jovialisk, tar sig en sup
vid kanten av en barnkista; en strykinrättning, där »han»
går förbi och önskar att hans själ skall kunna bli ren som
linnet, vilket de varma, rödkindade flickorna lägga på brädet
och stryka rent, o. s. v. Till slut: »Ljus, ljus så jag får se
ditt ansikte!»... »Hemscenen, döden mot morgonen
kortspelet.» — Redan tidigare har Levertin om denna
novell antecknat: »Storartad bild för min novell den slutna
kammaren: Den blinde: Den blinde talar om sina
drömmar i början av sin blindhet — om åtskilliga år; ses réves
avaient été des réves de clairvoyant, mais que depuis
cette époque les idées factices(P) avaient paru prendre
chez lui la prééminence; que ses réves étaient de venus
exclusivement des réves d’aveugle — ljus, ljus så jag
får se ditt ansikte.» — Jag har icke forskat efter, varifrån
det franska citatet är hämtat, och något sammanhang får
man ju ej i det hela, som icke är vidare utfört; till en viss
grad påminner det om Maeterlinck. Därpå följer: »Den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:39:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/swlevertin/2/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free