Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eget liv. Levertins intresse för den enskilde författaren
låter honom visserligen skärskåda dennes alstring mot
bakgrunden av hans livshändelser, men de biografiska
intimi-teterna fängsla honom på långt när ej så, som de göra
med Sainte-Beuve eller Brandes. Hans »hjältedyrkan» är
oförneklig, och just i detta avseende ansluter han sig till de
två sistnämnda, vilka gentemot Taine hävda, att geniet icke
ensamt kan förklaras ur de bekanta förutsättningarna. Och
för Levertin blir, såsom vi sett, förklaringen av hela
historien beroende av samma faktum som förklaringen av det
enskilda snillet: det fattbara och de »osynliga idéernas»
mystiska inslag, å ena sidan det som är lag, å den andra
det som ej förnuftet kan analysera. Han slöt sig icke till
något färdigt system, ej heller utarbetade han själv något
sådant. Men man kan säga, att han tillägnade sig det bästa
av vad som fanns. Han hade tidigt lärt sig historisk metod
och byggde på den. Men han hade också tidigt anslagits
av det psykologiska betraktelsesättet och det fina estetiska
inträngandet i verken, som han fann hos samtidens
största litterära granskare; detta motsvarade en väsentlig sida
i hans eget lynne, och den vanliga formen för denna
litteraturbetraktelse, essayns, tilltalade närmast hans egna
konstnärliga böjelser och var den, där han kände sig mest
hemmastadd.1
Dessa allmänna synpunkter finna måhända sin
omedelbaraste tillämpning på Levertins litterära kritik. Men
jämte de yttranden som citerats av honom kunna de också
tjäna som bakgrund för den granskning av hans
vetenskapliga arbeten, vilken nu skall följa.
* * *
Levertins första litteraturhistoriska forskningsarbete är
hans avhandling för doktorsgraden 1888: »Studier över
1 Själv har Levertin mer än en gång uttalat sig mot »det
kineseri, som vill draga en absolut gräns mellan kritikern och den
producerande konstnären eller vetenskapsmannen av
facket» och vilket t. ex. modern fransk kultur ej känner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
