Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
o. s. v., han böjer: »strykit», »brytit», använder nästan
regelbundet pluralis i stället för singularis i satser av denna typ:
kring vilka en vävnad av legendariska historier spunnos»
och tvärtom: »likaså indiskt äro grundtemat och
slututvecklingen...», brukar prepositioner oriktigt: »när man
kommer mot de lägre trappstegen i samhället», »från
århundradets senare hälft höra ock ännu några stycken» m. m.
Allt detta tyder på ett synnerligen klent språkgehör.
Levertins avhandling översattes till tyska 1890 och
utkom på ett litet förlag i Greifswald samt fick en förmånlig
kritik i en obetydlig tidskrift.1 1 den senare utländska
litteraturen om det behandlade ämnet har jag aldrig funnit
avhandlingen anförd.
Det är ett bevis lika mycket för Levertins förmåga att
intensivt fördjupa sig i olika ämnen som för hans stora
mottaglighet och livliga kunskapshåg, att han från
sysselsättningen med den franska farsen omedelbart går över till
studiet av tysk humanism, och efter att hava porträtterat
gatans upptågsmakare i Galliens glada land söker giva en
karaktäristik av den väldiga och tragiska typ, som i sig
sammanfattar en sida av den tyska reformationstidens väsen,
satirikern och frihetskämpen Ulrich von Hutten.
Renässansstudierna var det sannolikt, som förde
Lever-tin på detta ämne, kanske också det, att bland allt vad han
denna tid utan någon egentlig plan, blott av
bildnings-behov, läste, var David Friedrich Strauss’ stora
Hutten-biografi. Men hän nöjde sig ingalunda med att göra ett
utdrag av den, om också den självfallet var hans förnämsta
källa för Hutten själv. Han strövade, sin vana trogen,
igenom en vidsträckt litteratur över tiden och dess rörelser,
och särskilt finner man honom läsande en mängd
skildringar om Luther. De allmänna betraktelser över
tidsförhållandena, vilka förekomma här och där i Levertins
uppsats, saknas sålunda hos Strauss: framställningen av bok-
1 Franco-Gallia VIII, 52.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
