Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en sådan gestalt? Och hur blir icke helheten mellan hennes
egna öden och hennes diktning stark och begriplig? Blott
i den formulering jag ovan citerade och i jämförelsen med
Villon ligger dessutom en viktig litteraturhistorisk
karak-täristik. Och hur åskådlig göres icke hennes ständiga
intellektuella livssträvan på samma gång som hennes
instinktlika beröring med det nya som stundade, när det säges
att hon »hela livet igenom i sitt anletes svett arbetade
med tidens metafysiska böcker och i uppriktigt
sannings-begär gjort forskningsresor genom den filosofiska
litteraturen från Bayle och Locke till Rousseau» samt att i hennes
dikter finnes något, »som liknar suset av gräs, när ett
oväder nalkas, det sus av ångestfyllda tankar, som darrade
i sinnena under den stora brytningsperioden från 1730
till 1750, då för första gången sedan reformationstiden
en ny livsåskådning trängde ända ner i de breda lagren».
Läser man sedan den korta skissen av hennes
levnadshistoria, avbruten av skarpt belysande anmärkningar, och
den korta analysen av hennes dikter — Fr. Vetterlund har
med rätta i en recension pekat på strofer av utsökt personlig
känslighet, vilka ytterligare kunnat anföras — så har man
av Turturduvan och Herdinnan en bild, som icke lätt går
ur minnet. Blott man icke förstorar ordens innebörd,
framhåller den säkerligen bättre det psykologiskt och estetiskt
väsentliga hos henne, på samma gång den är mer
full av »kött och blod», går mer »på hjärtan och njurar»
än någon annan som hittills av henne givits. Det kan
hända att den liknar ett av dessa porträtt, i vilka målaren,
själv psykolog, starkt framhäver ett eller annat
kännetecknande drag, gör en linje skarpare eller en färg högre:
men hur mycket mer ger oss icke ett sådant av modellens
rätta väsen, än en fotografisk avbild?
Detta är alltså nyheten och förtjänsten i en
framställning som Levertins, och däri skönjes just frukten av en
samverkan mellan den lärde litteraturhistorikern,
psykologen och skalden, vid vilken ingen av dem uppgivit något
av sina krav, men heller ingen känt sig bunden av systems
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>