Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ohJk-
— Ja, derom visste hon rakt ingenting.
Dem hade hon alldeles glömt bort. Och
inga pengar hade hon heller med sig från
staden.
— Jag får väl gå sjelf och ställa saken
till rätta, sade bonden då. Men se så,
min lilla gumma! Gråt nu inte mera, utan
tag bort den der dumma grannlåten, som
inte passar för dig och som bara gör dig
främmande för dig sjelf och för alla andra.
Och när hustrun lagt bort de tina
kläderna och fått på sig sina egna kläder igen,
kommo barnen fram från sina gömställen
bland grytorna och bakom sängen och
klättrade som förr alla på en gång i
hennes famn, och gårdshunden hoppade, gladt
viftande med svansen, upp på henne och
slickade henne midt i ansigtet med sin stora
tunga. Och mannen tog henne kring lifvet
och svängde henne omkring och sade: se
så, nu ser du ju, att du är min egen,
lilla gumma. — Så var det med den
stadsresan.
Så mycket mannen än höll af sin hustru,
så gjorde det likväl honom mycket ledsen,
att hon skulle vara så obegripligt enfaldig.
„Jag undrar just, tänkte han, om jag
ensam fått en så enfaldig hustru, eller om
det lins Hcre sådana hustrur i vcrlden.11
Wäinämöinens lie.
|»|psu af de vackraste stjernbilderna på
■aKl» vår himmel är „Orions bälte”, som
bildas af tre klara, i en linie stående
stjernor. Litet nedanför dem ser man i en
linie tre andra små stjernor, den första så
liten, att den knapt syns. Detta är „Orions
svärd” och tyckes liksom hänga ned från
bältet. Denna vackra stjernbild halva äfven
fin-narnc i forna dagar fäst sig vid. De tre
klart tindrande stjeruorna på den mörka
vinterhimlen föreföllo dem såsom någonting
underbart, och de tänkte sig då, att det
var Wäinämöinens svärd eller lie, som var
satt upp på himmelens fäste till en
åminnelse af allt det goda, han gjort för sitt
finska folk. Ännu i dag berättar man* på
många ställen i Finland följande historia
härom.
Långt borta i Österbotten — så lyder
berättelsen — linnes en äng, som är så
stor, att man ej kan se den från ena än-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
