Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M 3
ILLUSTRERAD BARNTIDNING
dun till den andra. Här växte i forna
tider så mycket och så tätt ined liii, att
hvärken menniskor eller djur kunde komina
fram genom det samma. Då samlades allt
folket i trakten för att slå ned höet, men
de förmådde ej uträtta det minsta, så stark
och frodig var växtligheten här. Nu sände
man bud till den gamle, vise Wäinämöinen,
som lofvade på några dagar meja af hela
den stora (ingen. Detta var också lätt för
honom att lofva, ty hans lie hade den
underbara kraft, att den fälde höet på så stor
omkrets, som sugningen hördes af hvarje
slag, han slog med den samma. Men hvad
betydde detta på den stora ängen i
Österbotten! Wäinämöinen fick anstränga alla
sina krafter och slog så att svettperlorna
stodo på lians panna. När då ännu ett hörn
af ängen var oslaget, skulle Wäinämöinen
taga resten med ett enda, väldigt slag, men
han gaf lien så stark fart, att den rycktes
ur hans händer och for ända upp till
himlen, der den fastnade och der man kan se
den än i dag såsom tre vackra stjerner,
vänligt lysande öfver Finland.
I Lappland.
||‘ Lappland ju vi veta, alt
| Del halfva året råder natt.
Då är det föga trefligt der,
Den vackra solen dold då är,
Och mörkt det är och grufligt kallt
Och höga drifvor öfver allt.
Men lappen fattig tycker blott,
Att då först mår han riktigt godt.
Han åker med sin snålla ren
Vid norrskensflammans klara sken
1 pulkan öfver snötäckt fält
Hem lill sitt varma, treliia tält.
Och tusen vackra sljerneljus
Klart tindra från Gud Faders hus,
Oeh renen raskar på sitt språng
Vid lappens rop och ruuosåug,
Oeh vargen, som på byte går,
Ej vågar sig i deras spår.
Och när han hunnit till silt tjäll,
Han sitter der den långa q väll,
Arbetar vid sin trefna härd,
Berättar om sin långa färd
För hustrun, der mot vaggan höjd
Sitt barn hon vyssar så förnöjd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
