Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sitia liingt och vunta, nej det var omöjligt för
Alfred; liufvudet värkte, pulsarna hamrade likt
släggor och hjertat ville ]ireBsa sig ut ur hröstet;
han vur angelägen utt sä fort som möjligt få ett
slut på dagens äfventyr.
Dörren Öppnades langsamt, medan Alfred otåligt
stampade snön frän stöilnrna, och en gammal
gumma inträdde med ett vattenämbar i hunden.
Gud signe mig! utropade gumman och hade så
uiir fält det fylda ämbaret i förskräckelsen. När
och huru har unge L:err Alfred kommit hit? Jag
är helt ensam hemma i dag, min son och
sonuhu-stru halva gått till kyrkobyu.
I häftiga, afhrutna meningar frågade Alfred efter
sina bröder och då gumman förklarade, att hon ej
sett tecken till dem, lilef han helt ängslig till mods
och frågade Lasse om han trodde, att vorgarne
kanske äfven uppslukat Ferdinand och Alexander.
Lasse log med ett bredt leende och svarade med
största lugn: ingalunda! Nog tänker jag unge
herrerne begifvit sig hem tillhakas, då de ej funnit
hvad de sökt.
Kunde det väl vara möjligt, tänkte Alfred. Om
så vore, kan ju ingen undra öfver om älven jag nu
beger mig hem.
Efter ett skyndsamt farväl, begaf han sig,
åtföljd af Lasse, på hemvägen. Lasse hade
nemli-geu lofvat visa honom en genväg till Sahala.
Se-dau de i sakta mak uppstigit på en backe,
hvari-från Sahala på nfständ kunde skönjas, skilj du Lasse
sig från Alfred och denne fortsatte ensam siu färd.
På en åker nära hemmet upptäckte Alfred ett
mörkt föremål i snön. Skymningen hade redan
inbrutit, så att han måste gå närmare för att se, livad
det kunde vara.
livad ser jag? utropade han.
Alexander! är dot du? Nå hvad sitter du här och
funderar, har din vnrgjagt lyckats bättre äu min?
Sjuttio elfva banditer! svarade Alexander, aldrig
mer skall jag bege mig ut så utan bufvud som i
dag; min ena skida brast itu, långt, innan jag
kommit på lialfva vägen till Toivonicmi, och först ville jag
envisas tramåt med min lmlfva skida, men snart
iusåg jag, att det var omöjligt och gal derföre sjutton
åt alla vargar och hundar och krallade mig genom
drifvorua hemåt. Nu har jag hunnit så här långt
och är så trött och uthungrad, att jag ej orkar ur
Häcken vidare.
Nå men Ferdinand? hvar tror du han hamnat?
frågade Alfred.
Troligen i samma klämma som vi, svarade
Alexander.
Alfred hjclpto upp den uttröttade Alexander och
i sakta mak uppnådde de slutligen hemmet.
Wau, \vau,j wau skälde Musti och sprang gladt
emot pojkarue, hvilka icke rätt kunde fatta, att
Musti verkligen sluppit undan vargarne.
Millioner kullerbyttor! utropade Alfred och slog
sig för pannan. Kära Alexander, vi halva ju l:sta
april i dag, du och jag hafva blifvit narrade af
Ferdinand, som alltid är frannno med sina dumma
upptåg.
Narradel utropade Alexander och glömde i och
med detsamma hela siu trötthet, för det skall hau
stå sig mer än jemnt; skynda in, vi träffa nog
Ferdinand vid smörgåsen och mjölkglaset.
Kaisa höll på att dåna, då Alfred och Alexander
med stormande häftighet rusade genom köket.
Ilvar är Ferdinand? ropade de, stryk skall hau ha
till lön för sitt apriluarri.
Dörrarne slogos upp till matrummet, lampan var
påtänd och bordet stod dukadt likasom väntande
på uthungrade pojkar, men Ferdinand syntes
ej till.
Htui är säkert i snlen, sade Alfred, och ryckte
upp dörren, men i salen var helt skumt och från
mormors rum innanför hördes spinnrockens surr.
Kom till mormor, sade Alexander, hon skall 110g
denna gång stå oss bi, hon vet säkert, livar
Ferdinand linnes.
Något saktare, ehuru dock tillräckligt häftigt för
att mormor ögonblickligt skulle sluta sitt arbete,
öppnade gossarnc dörren.
Hvar är Ferdinand? utropade de, meu hejdade sig
i och med detsamma, då den eftersökte ihop,
krupen bakom mormors stol, med ett förnöj dt grin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
