Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wiborgska smällen.
napt begynte det. dagas S:t Andreas
dagen ilen 30 November 1495, så
förkunnade väktarene från slottets tinnar,
att fienden var i anryckande från sina
för-skansningar, dit de efter flere misslyckade
stormningar dragit sig tillbaka. Ryssarne
nalkades staden i trenne afdclnlngar,
livar-ilera företrädd af en fana, och hela fältet,
liknade en rörlig skog, så täta och talrika
voro deras uppsträckta spjut. De tre
afdcl-garna nalkades staden från olika häll och
voro försedda med väldiga stormstegar. En
afdelning rusade genaste vägen emot. den
stora bresch, som genom det tredje tornets
instörtande bade uppstått i muren. Fanan
bars i denna afdelning af en tapper och
ståtlig furste. Utan fruktan sprang denne
i breschen, klättrade derifrån upp på
muren, ocb hela truppen följde sin fana.
Linder tiden hade äfven de andra afdelningarna
hunnit fram, upprest sina stegar mot
rnu-rarne och genombrutit försvararenes led.
Nu syntes Wiborgs undergång vara nära.
Murarne voro betäckta med fiender, och
tvenne skallande basuner ljödo frän
tin-narne, med oupphörliga jubeltoner kallande
nya, blodtörstiga skaror till striden. Sju
timmar hade den heta striden varat. Redan
begynte ryssarne nedsänka sina stegar på
andra sidan muren för att nedstiga i
staden. Allt synus förlorailt och hvarje
motstånd var numera omöjligt. Men plötsligen
skälfde marken, och slottet och staden
skakades i sina innersta grundvalar. Ett af
tornen, som var öfverfyldt med Ryssar, stod
i nästa ögonblick i en enda blixtlik låga och
slungades med fiender ocb allt. emot skyarno.
Fosse, slottets höfdiug, bade nämligen låtit
antända en krutkällare, som var belägen
under tornet. Samtidigt stormade stadens
besättning mot de förskräckta och bestörta
fienderna ocb begynte störta omkull deras stegar.
På detta sätt omkommo hundratals Ryssar,
krossade vid fallet af sina egna
stormstegar. På murarne var förvirringen
obeskrif-lig. Skrällen, skakningen, lufttrycket, de
nedfallande stenarne och bjelkstyckena bragte
den tätt packade fienden helt och hället ur
fattningen, ocb de sprungo under höga rop
till de stegar, som ännu befunuos på yttre
sidan om muren. Men härvid uppstod en
ohygglig trängsel. De eftersta sköto på de
främste, som sålunda lik en störtvåg
vräktes ner för murarne. På detta sätt
förlorade många tusende af fienderna lifvet, ocb
de, som sluppo belbregda derifrån, flydde
hals öfver hufvud tillbaka till lägret.
På detta sätt blef Wiborg räddadt från
en redan säker undergång. . Med häpnad
betraktade hjeltarne sitt verk, och trodde
icke ens sjelfva, att de utan ett särskiblt
underverk hade lyckats slå ifrån sig en så
mångfaldigt öfvermägtig fiende. De trodde
sig liafva skådat S:t Andreas’ kors flamma
på himmelen, ocb på rådstugans tak hade
man sett S:t Olofs och S:t Eriks baner,
livilka spredo fasa och förskräckelse i
Rys-sarnes led.
1 folkets minne har ”Wiborgska ‘smällen”
bibehållit sig ända till våra dagar, ocb
vidunderliga berättelser om denna tilldragelse
likasom om Knut Posses mäktiga trolldom
liafva gått från slägte till slägte. Posse,
så vet folksägnen förtälja, var en väldig
trollkarl, som endast med sin staf behöfde
rita ett skepp i sanden vid hafvets strand,
för att genast liafva ett fullrustadt skepp
gungande på vågorna, och blott skaka ut
väpnade ryttare. Om han någon gång fick lust
att fara till Sverige till tals med regeringen,
så behöfde han endast uppstiga på
slottsmuren ocb skaka ett betsel, då genast en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>