- Project Runeberg -  Sylvia. Sagor, Sånger och Skildringar för Barn och Ungdom / Andra Årgången 1880 /
156

(1879-1880)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ända bort till Vestmanlands-gränsen, samt
derjemte till gårdar och gränder i staden,
så att grundad anledning är att antaga,
att i eu ej synnerligen aflägsen framtid
denna vext vid Upsala skall komma att
spela samma rol som i Åbo och flera andra
finska kuststäder, der den ock innästlat sig
och der, bokstafligen taladt, all annan
örtvegetation med högst tvifvelaktig framgång
kämpar med henne om en jordsmula för
egen räkning. Det är den johanneblomlika,
välluktande vext, som vexer på alla gator
och gårdar.

I sällskap med de odlade vexterna
kominer ock en objuden skara af ogräs, som
slår sig ned i det nya hemlandet och der
vanligen känner sig bättre hemmastadd än
de nyttiga kulturvexter, mellan hvilkas frön
äfven ogräsfröna gömt sig. Så har vårt
land med sädcsslagen fått mottaga de
ursprungligen vestra Asien eller
Medelhafs-trakterna tillhörande blåklinten,
riddarspor-ren, åkervallmon, dådran, åkerhven m. H. —
detta dock för långa tider tillkaka.

Det mest storartade, liksom och det
färskaste exemplet på sådant, erbjuder det
sista tysk-franska kriget. Hundratal af förr
i dessa trakter osedda vextarter visade sig
1870 och följande åren vester och söder
om Paris, hvarest regeringstrupperna under
kommunens dagar voro lägrade, äfvensom
vid lägerställena för Loire-armécn och
Bour-bakis kår i Franche-Comté.

Hvarifrån hade nu dessa främmande
blomstergäster kommit? För franska
kavalleriets behof måste stora höförråd an-

skaffas, och dessa erhöllos hufvudsaldigen
från Algicr. Häraf förklaras, hvarför
hufvudmassan af dessa främlingar utgöres
af sådana vexter, som tillhöra
Medelhafs-trak terna i allmänhet och norra Afrika i
synnerhet: och liksom i Algier ärtvexter
bilda en väsentlig del af ängsvegetationen,
så spela ock dessa vexter (isynnerhet de
med taggiga frukter) främsta rolen bland
invandrarna. Men med dessa Algicrs-vcxter
blanda sig ock åtskilliga, hvilkas hemland
är Södra Italien, Sicilien, Södra Ryssland
och Österrike-Uugaru — alt hinder,
hvarifrån franska regeringen gjorde betydande
liafre-inköp. För första ögonblicket
förefaller det deremot förunderligt, att, om man
undantager en enda art, inga representanter
af Tysklands flora finnas bland denna
främ-lingsskara, men förvåningen försvinner lätt,
om man besinnar, att tyska hären väl mest
födde sig och sina hästar af det intagna
landets produkter. En betydlig del af de
sålunda inkomna arterna gåfvo, isynnerhet
i landets nordligare delar, endast hastiga
gästroler och äro redan fullständigt
försvunna, men några komina nog för all
framtid att behålla sig på sina nya vext platser
och blifva sålunda lefvande, fredliga
minnesmärken efter detta blodiga krig.

Och härmed sluta vi vår framställning
af sätten för vexternas spridning. En livar,
som ej sluter sina ögon till för det, som
försiggår rundt omkring honom i naturen,
kan sjelf lätteligen och i rikt mått finna
nya bevis derför, att äfven i detta afseende
allt är väl och visligt inrättadt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:44:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sylviabarn/1880/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free